Nya tag för att stoppa utsläpp av partiklar i luften

Gotland är den enda av 62 kommuner som släpper ut mer skadliga partiklar i luften än vad som är tillåtet. Gränsvärdena överskreds 46 dygn mot tillåtna 35 under 2023.
– Vi måste komma tillbaka med skarpare beslut, säger regionstyrelseordförande Meit Fohlin (S).

Luftmätare har placerats, bland annat på Österväg i Visby för att kartlägga hur höga partikelutsläppen är.

Luftmätare har placerats, bland annat på Österväg i Visby för att kartlägga hur höga partikelutsläppen är.

Foto: Åsa Sveds

Visby2025-01-30 11:01

Nyheten i korthet

  • Gotland är den enda kommunen i Östra Sveriges Luftvårdsförbund som överskrider tillåtna utsläpp av skadliga partiklar, med 46 dagar över gränsvärdet jämfört med tillåtna 35.
  • Regionstyrelsen har beslutat att rekommendera fullmäktige att revidera åtgärderna för att minska utsläppen, inklusive att mäta på fler platser och ändra vägbeläggning.
  • Trots åtgärder som påbörjades 2019 har Gotland inte uppnått miljömålen för PM10, och EU planerar att skärpa kraven ytterligare.

Längs Visbys gator var partikelhalterna i luften under 46 dygn högre än gränsvärdet på 50 mikrogram per kubikmeter luft, i något fall så högt som 283 mikrogram per kubikmeter. Reglerna säger att dygnsmedelvärdet inte får överskridas mer än 35 dagar om året.

Medelvärdet per timme har ibland varit exceptionellt hög. Den 20 april på Österväg i Visby uppmättes 2618 mikrogram per kubikmeter och flera värden över 500 mikrogram per kubikmeter redovisas under vårvintern.

undefined
Gatusopning bidrar till att partiklar virvlar upp i luften.

”Det behöver knappast understrykas att den luften inte är hälsosam att andas in”, konstaterar regionstyrelseförvaltningen i sin sammanställning.

Gotland är den enda av Östra Sveriges Luftvårdsförbund, där 62 kommuner ingår, som bryter mot hur mycket PM10 man får släppa ut i luften. Och snart skärper EU kraven.

Regionstyrelsen har nu fattat beslut att rekommendera fullmäktige att revidera åtgärderna för att få ner utsläppen.

– Partikelutsläppen ligger alldeles för högt, säger regionstyrelsen ordförande Meit Fohlin (S) som pekar på bland annat den kalkhaltiga berggrunden som en orsak till att PM10-halterna är så höga.

undefined
”Vi vet att vi måste komma tillbaka med skarpare beslut”, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) om partikelutsläppen.

Ändringar av nuvarande plan behöver göras.

– Vi vet att vi måste komma tillbaka med skarpare beslut. Mäta på fler ställen, sopa på annat sätt och fundera på vad vi ska ha för beläggning på vägarna, räknar hon upp.

Beslutet som tagits att sänka hastigheten från 50 till 40 i Visby anser hon vara den kraftigaste åtgärden.

– Det gör att mer av den tunga trafiken kör ringleden, säger hon.

Arbetet för att stoppa utsläppen av de skadliga partiklarna i luften inleddes 2019. Det här är sjätte året och åtgärderna har inte varit särskilt framgångsrika.

Vad de senaste åtgärderna lett till är inte riktigt klarlagt. Siffrorna för 2024 ska först sammanställas.

– Jag tror vi har gått framåt, men jag kan säga att vi inte uppnått miljömålen när det gäller PM10, säger Jennie Martis som är miljöskyddsinspektör i regionen.

undefined
Valet av material för halkbekämpning påverkar hur höga partikelutsläppen blir.

På regionens hemsida redovisas mätningarna av PM10 dag för dag. Värdena för 2024 överskrider 150 mikrogram per kubikmeter vid ett flertal tillfällen.

Regionen har även testat olika material vid halkbekämpning, för att förbättra luftkvaliteten. Först byttes kalkkross mot granit. Fördelen med granit är att den kan sopas upp i fuktigt tillstånd. Nackdelen är att den kan orsaka punktering på däck.

– Vi lägger inte granit på gång och cykelbanor längre, säger Jennie Martis.

Dammbindning är en annan åtgärd för att minska partikelutsläpp liksom förslaget att införa förbud av dubbdäck.

Skadliga utsläpp

Konsekvenser av höga halter med partiklar i luften: 

Negativ påverkan på hälsan, 6 700 i landet dör i förtid av luftföroreningar.

Ökad belastning på vården med 168 miljarder kronor.

Risk för höga vitesbelopp utifrån EU-lagstiftningen.

Risk att bostadsbyggande behöver begränsas.

Minskad attraktivitet för boende och turism.

Källa: Region Gotland

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!