Magnus Olsson, verksamhetsledare för Visby Centrum.
Magnus Olsson är sedan snart sex år verksamhetsledare för Visby Centrum, den förening som förenar företagare i Visby innerstad.
Det skulle alltså gå att säga att han bara gör sitt jobb.
Men det nomineringsjuryn tagit fasta på är allt det han gör när han i själva verket är ledig; den alltid brinnande lågan och de aldrig sinande idéerna för att skapa någonting bättre för många.
Själv säger han att han är lyckligt lottad som hamnat där han har.
– Jag minns första intervjun jag gjorde när jag tillträtt, jag sa att jag var stolt för att få jobba med handel i en gammal handelsstad, att det som vi utvecklar i dag är en länk i historien och vet du, precis så känner jag fortfarande.
Magnus Olsson är uppvuxen i Visby och lade stora delar av sin ungdom på golfbanan. Satsningen var hård, han nådde en bit, som bäst spelade han collegegolf i USA och gjorde några tävlingar på den Svenska proffstouren.
Han var sedan tio år på Svenska spel och under sex år medlems- och marknadsansvarig på Kronholmen innan han fick tjänsten inom Visby Centrum.
Nu är han, säger han, på sin bästa plats i livet och han återkommer under intervjun ofta till ordet ”stolthet”.
Stoltheten att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål:
– Även om jag spelade golf, som är en oerhört individuell idrott, är jag i grunden lagidrottare. Det har jag nytta av nu, att gemensamt ta sikte framåt och jobba oss dit.
Det är klart att han också har mörka stunder, säger han. Det händer att han svär i bilen hem till Fridhem och han inbillar sig inte att alla tycker han är ett geni.
Hans idé att skapa ”#I love Visby”-skylten, till exempel, mottogs inte bara med rosor och enligt vissa anses den inte höra hemma någonstans.
– Men jag gillar att prata med folk, förekommer det missnöje löser vi det genom att prata. Skickar man ett mejl kan det lätt missförstås, det kan hänga på något enda ord.
Prat och skämt, det är vägen framåt. Det är kul att ha kul, men det måste vara grundat i seriositet. Det som inte tål att skämtas om kan heller inte tas på allvar, är ett motto.
En reflexväst med sitt tydliga budskap: Håll avstånd och tack för det!
Han säger att det år som gick egentligen var hans roligaste år. Nej, inte coronan i sig, så klart. Men sättet gotlänningarna slöt sig samman för att rida ut viruset.
Alla idéer, alla kreativa lösningar, att för all del se problemen men främst dess lösningar.
Det kan tyckas som upprepning i texten, men han säger det så ofta under intervjun så därför, igen:
– Jag är så oerhört stolt, glad hedrad att få vara del av alla dessa människor som gör allt de gör för att de älskar Gotland.
Magnus Olsson.
Magnus Olsson är unik, han är den ende som varit nominerad till ”Årets gotlänning” två gånger.
Senast 2015 då han och frun Charlotte Österholm hjälpte afghanske flyktingpojken Ali till Sverige, Ali som de som hastigast träffat under en semestervistelse på grekiska ön Lesbos.
Ali lever sedan dess på Gotland, självförsörjande med egen lägenhet men ännu inget uppehållstillstånd.
Nu är han alltså nominerad igen, för sitt positiva sätt att vara, för engagemanget och drivet.
Jag har gjort många intervjuer med dig, varför är du aldrig sur och negativ?
– Det är inget roligt, är man positiv blir allt så mycket enklare, tycker du inte?
Vad skulle det betyda för dig att bli Årets gotlänning?
– Det är svårt, det finns så många som gjort bra saker. Bara att vara nominerad är en jättestor ära, men det skulle så klart vara jätteroligt.
