- Vi bygger en tvärvetenskaplig miljö för forskning om turism inom etnologi, historia, konstvetenskap och företagsekonomi, berättar Carina Johansson.
Hon är universitetslektor i etnologi vid Hgo och fick i fjol forskningspengar för att studera gotländska souvenirer.
- Som etnolog är jag intresserad av hur människor skapar identitet, förklarar hon som bland annat undersökte bilden av Visby sedd genom ögonen på souvenirer.
Hon konstaterar att souvenirer säger mycket om samhället, individen, normer och ideal över tid.
- Man blir glad av souvenirer, men som forskare gäller det att hålla distans. För mig personligen är det något som knyter mig till platsen, som en sten på stranden, säger Carina.
På arbetsrummet har hon ett bord med Gotlandssouvenirer med Visby och Gotland i ord och bild.
Det är typiska hyllvärmare och vägghäng till prydnad, skoppar, tallrikar, dukar, askfat och tändsticksaskar.
Gotlandsbaggen
- Den ultimata souveniren är den här lilla gjutna betongbaggen, säger Carina.
När det gäller souvenirproducenter menar Carina att de försöker koppla saken till platsen.
- Förr köpte många något att ställa upp hemma för att minnas och visa upp var man varit. Nu, säger hon, väljer många hellre att ta hem lokal mat och dryck från en resa.
- Så bjuder man vänner och bekanta på det goda med smak av platsen man har varit på, säger Carina som också samlar kunskap genom intervjuer.
Hon förklarar hur exempelvis normer speglas i souvenirer. Till exempel genom att i sina köp stödja folk på plats.
- Men man vill vara en god människa i ett större perspektiv och köper inte barnarbete.
Den tvärvetenskapliga forskningsmiljön för gotländska souvenirer är en del i satsningen att skriva Gotlands turismhistoria.
Jämte etnologen Carina Johansson ingår historikern Michael Scholz, konstvetaren Eva Nodin och företagsekonomen Ola Feurst i den tvärvetenskapliga gruppen. På gång är också ett samarbete med Arkivcentrum som har ett rikt fotografiskt material om turismen på ön.