Morgonen den 14 augusti 2014 vaknar Pär Gustafsson med en mängd märkliga fysiska symtom som snabbt förvärras. Bland annat är han försvagad i höger sida av kroppen och förlamad i ansiktet och diafragman, och familjen misstänker först att han drabbats av en stroke.
– Väl på sjukhuset uteslöt läkare stroke, och senare även borrelia som de också misstänkte. I efterhand konstaterade de att det handlade om en virusinfektion som satt sig i det centrala nervsystemet, och gett permanenta skador, berättar Pär.
Efter sjukhusvistelsen blev han sjukskriven i några månader, med bestående men som en förlamande trötthet som inte går att vila bort och nedsatt förmåga i högra delen av kroppen. Pär har drivit bilverkstaden PG bilservice AB sedan 70-talet.
– Som tur var hade jag tre anställda som kunde ta över när jag blev sjuk. Det finns de som har det betydligt värre, som inte har någon som kan ta över, säger han.
Efter en tid gick han tillbaka till jobbet på deltid. Orken var dock inte densamma och Pär tvingas anpassa livet efter de nya förutsättningarna.
– Vi bodde i hus på landet, men det blev för mycket så vi sålde det och flyttade till lägenhet i stan. Sedan sålde jag stora delar av firman till min son, en ungdomsvän och hans son. Nu äger jag bara en liten del av bolaget, berättar han.
Pär fick även anpassa sig till vilka arbetsuppgifter han klarade att göra, och han har fortsatt att arbeta halvtid. Första tiden fick Pär ersättning från Försäkringskassan utan problem. Men efter att han i maj 2018 gick till läkare som sjukskrev honom på halvtid ett år framöver, eftersom hans tillstånd bedömdes som kroniskt, slutade utbetalningarna från Försäkringskassan.
Han kallades till utredning och behövde ytterligare läkarutlåtande. Han överklagade till högre instans men fick ändå inga pengar. Försäkringskassan motiverar beslutet i huvudsak med att det medicinska underlaget inte gav stöd för att Pärs arbetsförmåga var så pass nedsatt att han inte skulle kunna ha något av de normalt förekommande jobben som finns på arbetsmarknaden.
– De ville att jag skulle anmäla mig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, och stå till arbetsmarknadens förfogande. Men jag hade redan ett jobb, säger han och fortsätter:
– Mitt företag är mitt livsverk och jag har bara några år kvar till pensionen. Dessutom har jag fått det att fungera, och ingen annan arbetsgivare hade ändå anställt mig med mina förutsättningar.
Pär överklagar då till förvaltningsrätten. Till sin hjälp har han en advokat med vana vid den här typen av ärenden.
– Det är långt ifrån alla som har råd att anlita en advokat. Att man ska behöva ha pengar för att kunna få rätt gör mig så fruktansvärt upprörd.
När domen föll i somras, visade det sig mot alla odds att Pär fick rätt.
– Då fick jag retroaktiv utbetalning för nio månaders sjukskrivning. Men det viktiga var aldrig att vinna, jag ville bara göra det jag kunde, säger han.
Pär har nu ansökt om sjukersättning, men fick likt många andra avslag. Förra året beviljades drygt 5 500 personer sjukersättning för första gången, att jämföra med 41 000 år 2007, innan reglerna ändrades. Pär har inte bestämt om han kommer att ta upp kampen ännu en gång.
– Jag är inte en av dem som är värst drabbade, men det här gav mig en inblick i systemet. Det ska inte behöva vara så. Många som är sjuka orkar inte kämpa.
