Att vara inne i fas 3 är att vara styrd av regler och villkor som kan te sig märkliga. Och att våga berätta om sin situation är inte något man självklart gör; det kan uppfattas som kritik mot systemet. "Och vad händer då, blir jag av med min fas 3-placering?" frågar sig de arbetslösa.
Det är också anledningen till att GA i går bara kunde intervjua två av de nio som har placering på Fältgatans särskilda boende i Visby. Mia Sjöman och Mona Uddin Karlsson vågade.
- Men observera att vi bara har gott att säga om Fältgatan, om personalen och det vi uträttar här. Det är toppen! Nej, det är systemet vi kritiserar, säger Mona Uddin Karlsson som tillsammans med Mia Sjöman lagt ut listor och samlar namn för att med dem i bagaget, resa till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och säga sin mening.
- Vi vänder oss främst mot systemet som innebär att en person som inte arbetar här men som jag tror finns på socialförvaltningen, får betalt med 225 kronor per dag och fas 3-person av staten. Men vi vet knappt vem det är eller vad han gör. Han är lite som Jesus. Man känner till honom, men ingen har sett honom.
Det betyder att bara för de nio som är placerade på Fältgatan, utgår ersättning med drygt 40 000 kronor per månad.
- Men det tillfaller varken arbetsplatsen eller oss, påpekar Mona och Mia.
Deras ersättning ligger runt sex, sju tusen kronor per månad netto.
- Ersättningen grundas på den a-kassa man har. I mitt fall hade jag anställning som tog slut 1997, som städare fem timmar om dagen. Det ligger nu till grund för min fas 3-ersättning, berättar Mona Uddin Karlsson.
- Man får leva på gubben.
"Riktig" anställning
Men hon har en "riktig" anställning också, som resursperson med tjänst på Fältgatan, bland samma boende och samma personal som hon umgås med som fas 3:are.
- Jag byter bara namnbricka. Först kan jag jobba som fas 3 från 07 till 14. Efter det blir jag resursperson och visst känns det lite konstigt.
Mia Sjöman däremot har inget annat jobb. Familjen har bondgård, men för att Mia ska fullgöra sin fas 3-syssla, måste barnen ha tillsyn. Och så kostar resandet till Fältgatan bensin och busspengar.
- Dessutom ska vi ju fortsätta söka jobb. Hur lätt är det när man är här varje dag från morgon till kväll? frågar hon sig.
Och så var det detta med semester. Man har rätt till 20 dagar ledigt per år.
- Man ska ansöka om ledigt hos arbetsförmedlingen. Men man får inte resa bort, måste vara tillgänglig hela tiden via telefon.
- Vad är det för ledighet? undrar hon.
- Nej, man känner sig utnyttjad och förnedrad. Dessutom är ju den ersättning vi får inte pensionsgrundande.
Listor
Namnlistorna ska nu samlas in. Men två av listorna har försvunnit.
- Dom som låg på Ica Maxi och Krampbroboden har någon tagit bort och jag vet att det var massor av namn på dem, säger Mona Uddin Karlsson.
Mitt i frustrationen säger de ändå med en röst att tiden på Fältgatan är fantastiskt trevlig. Det är systemet som felar. Därför drog de i gång protesten.