I år kom bara 60 av 74 planerade kryssningsfartyg till Visby.
Enligt kalkylen skulle 56 000 passagerare ha anlänt.
- Av 14 avbokade fartyg blåste 11 bort och med bortfallet kom bara 45 000 passagerare, summerar Lars Wahlberg.
Kryssningssäsongen inleddes den 4 maj och avslutades den 23 september.
- Med en nya kryssningskaj hade båtarna inte behövt ligga på redden, säger hamningenjören.
Han konstaterar att hamnen fått miljötillstånd för en ny kryssningskaj.
- Med pengar kan vi börja bygga den direkt, säger hamningenjören.
Han berättar att det gäller att lobba i Bryssel, hitta finansieringsvägar med EU-medel och söka strukturfonder.
- Nu handlar det inte inte om att söka pengar. Regionen håller ögonen öppna för annan finansiering, till exempel fonder, förklarar Petter Engström, regional utvecklings- och näringslivsstrateg i Region Gotland.
- De nya strukturfonderna kommer eventuellt inte att tillåta lika mycket investeringar som förr, men kanske finns en möjlighet för kajen som infrastrukturprojekt, säger han.
För hamningenjören är siktet är inställt på 2014 med hopp om en ny kryssningskaj i Visby.
- Planeringen för säsongen 2013 är redan i gång. 24 båtar är bokade med 65 anlöp och kalkylen för dessa är 48 000 passagerare, berättar Lars Wahlberg.
Han noterar att kryssningsfartyg blir större och tar fler passagerare men att allt fler måste ligga på redden.
Med båtar som kan komma till kaj i Visby går de flesta passagerarna av vid färjeläge 7. Större kryssningsfartyg tar i land sina passagerare med små barkasser.
- Vi tjänar på att kunna ta emot fler vid kaj. Mätt i pengar är det en fördel med färre stora båtar som tar fler passagerare, summerar Lars Wahlberg.
I en förstudie om en kryssningskaj i Visby har Region Gotlands regionala utvecklingsenhet slagit fast fast att en kryssningskaj i Visby bör kunna ta emot fartyg som är drygt 300 meter långa.
Förstudiens kaj är 150 meter lång med kraftiga angörningsanordningar och en tillfartsväg byggd på en bankutfyllnad bakom vågbrytaren.
- Jag föreslår att kryssningskajen finansieras i en samverkansmodell med region, stat och näringsliv, säger Christer Engelhardt, S, som i fjol fick avslag på sin motion med förslag till riksdagsbeslut för en sådan lösning.