Lågtryck vandrar oavbrutet in västerifrån. Den normala kylan tycks långt borta och nu helt ersatt av blåst. Under november och december blåste det vid 102 tillfällen mer än 20 meter per sekund vid Hoburgen. Motsvarande tillfällen året innan var 14 gånger. Den 28 november uppmättes 29,7 meter per sekund i Fårösund. Flera dagar har byvindar på ön nått nästan lika mycket.
Extremt
- Det är extremt, jag sitter i Göteborg och här viner vinden. Jag ser att ni har 16 meter i sekunden i medelvind just nu i Visby. I byarna är det mycket mer, säger Hans Bengtsson på SMHI.
Medelvinden för december var nästan två meter per sekund mer än normalt.
När andra håller i hatten glädjer sig vindkraftssamordnare Lars Thomsson.
- Förr hatade man blåsten, sedan skaffar man vindkraftverk och är glad, konstaterar han.
Rekordår
2011 blev ett rekordår för den gotländska vindkraften. Och aldrig har vindkraften gett så mycket som den gjort under december månad. 65,5 miljoner kilowattimmar är tidernas rekord.
- Det har blåst fantastiskt bra. Bara under december har det snurrat in 21 miljoner till Gotland, säger Lars Thomsson.
Öns vindkraftverk producerade förra året 340 miljoner kilowattimmar, vilket motsvarar 38 procent av den förbrukade elen på Gotland. Motsvarande siffra för hela landet är blygsamma fyra procent.
- Vindkraften gav i fjol intäkter till Gotland på 110 miljoner kronor, säger Lars Thomsson, som menar att detta beror dels på bra vindförhållanden men också på utbyggnad och effektivisering av vindkraftverken.
Hälften av pengarna går tillbaka till de 2 000 gotlänningar som i dag äger andelar i vindkraften. Den andra halvan hamnar hos Vattenfall, enskilda företag och privatpersoner på fastlandet.
Klondyke
Under de 20 senaste månaderna har vindkraftproduktionen fördubblats i landet.
Om ett år tror Lars Thomsson att båda Barsebäcksverken har ersatts av vindkraft.
- Det är rena Klondyke i utbyggnaden just nu, säger han.
150 vindkraftverk snurrar i dag på ön. Som en av fyra vindkraftssamordnare i landet är det Lars Thomssons jobb att se till att antalet om tio år är uppe i närmare 400 verk. Hans lön betalas av näringsdepartementet och Region Gotland.
- Att gotlänningarna är delägare och att vi nyttjar naturresurser och tjänar pengar på dem är nyckeln till acceptans, tror han.
Skador
I stormarna lossnar takpannor och skadar bilar. Men förvånansvärt få stora skador har den här gången skett på grund av blåsten. Den här vintern har det inte varit några orkanvindar här på Gotland, däremot har det oftare än vanligt uppmätts hårda vindhastigheter.
- Det klarar både gotländska hus och träd av, säger Mats Olofsson, skadechef på Länsförsäkringar, och konstaterar att det hittills bara handlat om enstaka skadeärenden orsakade av blåst.
Orkanderna Gudrun, Per och Pia kostade Länsförsäkringar runt 20 miljoner i skadeersättningar.
Under ett enda dygn, den 9 januari 2005 rapporterades 400 skador på ön till en kostnad på 8,5 miljoner kronor. Under tisdagen drog stormen Emil över ön. Den lär inte vara den sista.