Ruinerna måste underhållas och flera av Visbys kända byggnadsminnen har behov av stora insatser. Lösa stenar faller från flera meters höjd och regnvatten tränger in i medeltida murverk och orsakar frostsprängningar.
– Visby är fullt av ruiner och alla som bor i centrala Visby riskerar att få en sten i huvudet. Som tur är händer det ingenting, men det är fruktansvärt att risken överhuvudtaget finns, säger Lars-Erik Berglund, förvaltare på Statens fastighetsverk med ansvar för ruinerna.
På uppdrag av Statens fastighetsverk besiktigar en byggnadsantikvarie från Gotlands museum varje år samtliga ruiner, tillsammans med ansvariga från en byggfirma.
– Här behöver man in med skylift, för att se att inget sitter löst, säger byggnadsantikvarie Sandra Såger och låser upp Drottens ruin.
Sandra Såger har gjort årets besiktning och tagit fram en lista på de mest akuta åtgärderna, där Drottens ruin kräver störst insatser. Ett kalkstensstycke utgör en del av entréporten och en stor spricka går rakt igenom stenen. Stora mängder regnvatten samlas i tornrummet, fem meter över mark, och rinner vidare ner genom golvet – rakt ner i de medeltida valven. De hotas av frostsprängningar och mörka fläckar syns tydligt där vattnet har samlats.
– Det måste åtgärdas, säger Sandra Såger medan vatten droppar ner från valven.
Hela det trasiga tätskiktet behöver tas bort och ersättas med nytt i betong, med en gummimatta i, menar Sandra Såger.
– Och längs trapporna i murarna rinner vatten rakt ner, på något sätt måste man bygga för med ett tak, säger hon.
Utsidan på S:t Lars ruin var i våras i så dåligt skick att barnen i en förskola som använt ruinen som lekplats förbjöds att vistas där. Risken att de skulle få fallande stenar på sig var för stor, bedömde Statens fastighetsverk.
– Invändigt har vi satt fast lösa stenar, fogat och gått igenom varje väggyta, säger Sandra Såger.
I år har två medeltida vattenutkastare huggna i sten rensats, vilket har gjort att mängden regnvatten har minskat i konstruktionen. Men under nästa år måste hela kupolen som täcker koret rensas från växtlighet och få ny takbeklädnad.
Även i S:t Görans ruin vid lasarettet behöver taket ses över.
– Man ser fukt i gavlarna, antagligen är det valven innanför som har problem med vart vattnet tar vägen, säger Sandra Såger.
Förslaget från Gotlands museum är att införa ett sexårigt program, där två ruiner varje år får en mer omfattande renovering av de mest akuta åtgärderna. På Statens fastighetsverk är Lars-Erik Berglund nöjd med samarbetet och de förslag som museets byggnadsantikvarier haft. Men för staten handlar det om en prioriteringsfråga med de pengar som finns.
– Behovet är oändligt, när vi tittar på vad vi borde göra, säger Lars-Erik Berglund.
Han tror inte att det finns mer pengar till Visbys ruiner att få från Statens fastighetsverk. Konkurrensen om pengarna i budgeten är hård.
– Vi har flera tusen byggnader, vi måste prioritera och vi betar av så gott vi kan, säger han.
Ruinerna är populära besöksmål och hyrs också ut till olika event. Mellan maj och september i år hade S:ta Katarina på Stora torget 100 000 besökare. På Lars-Erik Berglunds önskelista står bättre tillgänglighetsanpassning med hjälp av ramper i ruinerna.
– Säkerheten är nummer ett, så att vi ser till att det är tryggt att röra sig i ruinerna, säger han.