Ett förslag som regionen nu tittat på är att skapa ett kulturhus som ska vara tillgängligt för alla.
För att överhuvudtaget kunna använda nuvarande Solbergabadet till något annat än just ett badhus krävs åtgärder för minst sju miljoner kronor. Det skulle innebära minsta möjliga åtgärd för att kunna använda byggnaden till annan verksamhet, och handlar i princip om att däcka över bassängen och byta ut värme- och ventilationssystem, enligt förstudien.
Men regionen har roligare planer än så för den gamla byggnaden. På kort tid har teknikförvaltningens projektverksamhet tagit fram en förstudie med skissförslag på hur Solbergabadet skulle kunna förvandlas till ett ungkulturhus, en mötesplats för unga mellan 13 och 25 år där man kan träffas, hänga och göra meningsfulla saker. Och helst utan att det ska heta något med kultur, om ungdomarna själva får välja.
– Flera vi har pratat med i förstudiearbetet är skeptiska till själva kulturbegreppet, eftersom det kan skrämma bort de som inte direkt är intresserade av kultur. Det måste vara inbjudande utan krav, bra häng samtidigt som det erbjuds spännande aktiviteter, säger Paola Ciliberto, chef för Region Gotlands kulturenhet.
Räcket på nuvarande hopptorn är i sig ett konstverk som är tänkt att implementeras i den nya utformningen.
Bedömningen som utredarna gjort är att det är komplext, men görbart – och att det, med flera reservationer för ökade kostnader, kan landa på cirka 62 miljoner kronor. Men fördjupade förstudier kommer krävas, och än är det långt till beslut.
– Beslutet kommer att fattas i maj 2025 och tills det nya badhuset står klart kan inget hända oavsett. Så vi kommer jobba vidare med innehållet och de risker och utmaningar som utredningen pekar på, säger Paola Ciliberto.
Utmaningarna, enligt tjänstemännen, är att Solbergabadet är en säregen byggnad med väldigt specifikt användningsområde. Byggnaden och dess verksamhet ska också vara tillgänglig för alla, inte bara ungdomar.
– Vi tänker oss ett hus både för professionella, för ungkulturen och för allmänheten. Det skulle addera ett helt nytt innehåll till centrala Visby. Sen är det ju en fantastisk kåk, en unik byggnad för Visby och ett byggnadsminne. I det här förslaget har det vägledande varit att skapa så flexibla ytor som möjligt och att bevara så mycket som möjligt av byggnaden. Den har fått sitt utseende för att vara en offentlig och öppen plats för allmänheten. Genom att bli ett kulturhus kan den förbli det, säger hon.
När det nya badhuset står klart ska nya verksamheter in i "gamla Solbergabadet". Frågan är bara vad.
Så här skriver projektledaren i förstudien:
”Samtliga involverade, inklusive politiska beslutsfattare, behöver vara medvetna om de stora risker och osäkerheter som föreligger vid en ombyggnad av en byggnad som Solbergabadet. Dessa risker och osäkerheter är dock stora vad man än väljer att göra med byggnaden.”
Den främsta uppgiften har varit att undersöka vad som är möjligt utan att göra åverkan på fasaden. Till hjälp har man tagit bland annat en akustiker med inriktning på scener och konserter, och inspiration har man hämtat från andra ungkulturhus främst i Stockholmsområdet.
I förstudien planeras byggnaden kunna hålla 650 personer, där själva bassängen är tänkt att byggas om till scen, och källaren anpassas för mindre kulturfunktioner.
Skiss gjord av Tengboms arkitekter som visar hur gamla bassängen blir två scenrum med stora skjutdörrar.
Den arkitekt som skissat på förslaget har valt att behålla känslan av badhus, där bland annat hopptornets räcken återanvänds, och där den befintliga läktaren bevaras. Själva simhallen är tänkt att byggas om till scenkonstrum med två avdelningar som kan delas av med stora skjutportar.