Trots att antalet besök på Gotlands akutmottagning minskat, från 18 890 år 2019 till 18 002 förra året, ökar väntetiderna. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen.
Under pandemiåret 2020 var antalet besök på akuten ännu färre. En bidragande faktor till det var rädslan för att bli smittad eller smitta andra. Efter att det breda vaccinationsarbetet dragit igång ökade antalet besök på akuten igen och det ser ut att hålla i sig även i år – men antalet är fortfarande inte uppe på samma nivå som innan pandemin.
Trots färre besök ökar tiden patienterna tvingas vistas på akuten. Medianvistelsetiden på landets akuter, för patienter från 19 år och uppåt, var förra året 4 timmar och 3 minuter. Längst tid tar akutvården på Karolinska i Stockholm: 6 timmar och 22 minuter. Södersjukhuset ligger hack i häl med 6 timmar och 10 minuter. Kortast är väntetiden i Oskarshamn. Där är du inne och ute igen på 2 timmar och 13 minuter.
På Gotland tog ett vårdbesök på akuten i snitt 3 timmar och 24 minuter förra året. Det är en ökning från 2019; då var du vårdad och klar på 3 timmar och 14 minuter.
Vad ökningen beror på är en komplex fråga, menar Josefin Tomtlund, enhetschef på akutmottagningen i Visby:
– En anledning kan vara att vi saknar lokaler som är anpassade efter den verksamhet vi bedriver. Vi har alldeles för få undersökningsrum och är patienterna vårdkrävande blir de liggandes inne på rummen, vilket gör att vi inte kan ta in nya patienter för bedömning i tillräckligt högt flöde.
Trots ökningen ligger Gotland bra till i statistiken. Av landets drygt 60 akutmottagningar ligger Visby på plats 17 när det gäller kortast väntetid.
– Vi har ett ganska bra vårdplatsläge, vilket gör att de patienter som behöver läggas in snabbare kommer in på avdelning. Vi har ju inga patienter som är inlagda på akutmottagningen, vilket man har i övriga landet, säger Josefin Tomtlund.
De som blir liggande på akuten i Visby längst tid är 80-plussarna; de blir kvar i 4 timmar och 45 minuter. Kortast tid stannar de mellan 19-34 år; de är klara på 2 timmar och 57 minuter.
En förklaring till det är att äldre ofta har en komplex sjukdomsbild, som kanske inte är lika akut som till exempel ett offer för en trafikolycka.
– En multisjuk 80-åring med flera olika diagnoser tar längre tid att handlägga, och de behöver kanske konsulteras med olika kliniker. Kommer en person in med ett traumalarm, som en trafikolycka med allvarliga skador, vet vi vad som hänt och hur det ska åtgärdas.
Vad gör ni för att få ner väntetiden på akuten?
– Vi vågar prova på nya saker som vi tror kan öka på flödena och smidigheten. Sedan evaluerar vi åtgärderna och ser om de gjort någon skillnad. Annars provar vi något annat, säger Josefin Tomtund och fortsätter:
– Det är klart att vi vill att det ska gå fort och smidigt, men det viktigaste är att det blir rätt. Allt handlar inte tid, utan även om patientsäkra bedömningar. Det gäller att ha en balans.
Och även om patienterna blir sittandes i akutens väntrum i några timmar är de under uppsikt, poängterar Josefin Tomtlund:
– Det är en fördel med Gotlands litenhet. Även om patienterna kanske inte upplever det, så har vi koll på de som befinner sig i våra lokaler och vet vilka vi ska vara lite mer observanta på.