Neng Pettersson och Vanja Elsetrönning jobbar med att byta ut cementfogen mot kalkbruk.
Under hösten pågår arbetet med att förbättra säkerheten längs ringmuren och för att undvika nya ras. Det är framför allt en sträcka vid Kaiserport som får tillbaka kalkfogarna. Där är muren lagad med cement, något som bidrar till frostsprängningar.
– Vi har följt sträckan vid Kaiserport sedan 2014 och har sett hur den rör sig lite fram och tillbaka så vi har koll på stabiliteten och sprickbildningarna, säger Johan Gardelin på Riksantikvarieämbetet.
Den gamla cementputsen som vittrat genom åren, hackas nu ur och fylls igen med kalkputs som inte orsakar frostsprängningar.
– Kommer det vatten ovanifrån vill det till att själva murfasaden är genomsläpplig. Fukten ska kunna ventileras ut och det är svårare om cement är inblandad, säger Johan Gardelin.
För att ytterligare förstärka muren ska järnstänger med ankarslut säkra att kalkstenarna inte rasar ner. Tekniken användes även på sidorna om den delen av ringmuren som rasade vid Östergravar 2012 och kan nu ses som decimeterlånga bruna kryss. Järnstänger kan man också se på äldre byggnader, bland annat kyrkoruiner,
– Vi ska inte underskatta naturens krafter. Poängen med järnstängerna är att då får vi ha kvar den autentiska muren, säger Johan Gardelin.
Sammanlagt 18 hål har borrats i muren. Alla fylls sedan med rostfria stålstänger varav en del har ankarslut medan de andra ligger fritt med en sten i ytterkanterna.
Muren kontrolleras sedan flera år genom att Riksantikvarieämbetets medarbetare satt upp mätpunkter längs muren.
– Det är mycket sprickbildningar, särskilt valvbågarna spricker lite varstans och så har det varit länge.
Under hösten arbetar man med muren vid Kaisarport och tornet norr om. Sedan är det dags för muren söder om porten. Även en del av muren vid Norderport ingår i planen.
– Vi har bilat ur cementfog och lagt i nytt kalkfogbruk. Sedan har vi haft hjälp av entreprenörer som borrat hål i muren och satt i stänger av rostfritt stål. De avslutats med ankarkryss som behandlats med blymönja och färg, berättar Johan Larsson, arbetsledare på Alvar Hallgren bygg som åtagit sig jobbet.
Johan Larsson som är arbetsledare på Alvar Hallgrens bygg, betonar vikten av att de är kunniga när den gamla muren ska säkras från nya ras.
Han påpekar vikten av erfarna och kunniga hantverkare som kan de gamla teknikerna.
– Det är en konst att göra det här. Kalkbruket måste läggas på i lagom tjocklek och torka innan man fortsätter med ett till. Hantverkarna vet precis hur mycket de kan lägga i efter hand, säger han.
Arbetet kräver en viss grad av värme.
– Det går inte att foga när det blir kallare så vi kommer att avbryta snart och fortsätta i vår, säger han.
Material och metod är noga utvalda av Riksantikvarieämbetet som tagit fram ett åtgärdsprogram.
– Det är en förebyggande insats som ska hindra att muren rasar.
Väktargångens trävirke var murket på vissa ställen och har nu fått nya plankor av gotlandsvirke.
Väktargången är ett annat objekt som behöver tillsyn och renovering.
– Den är utsatt för väder och vind och kräver mycket underhåll. Där gör vi en ordentlig genomgång nu och byter en del av trävirket, säger Johan Gardelin.
Nya tjocka plankor av gotlandsvirke lyser gult mot de gamla grå plankorna. Även här är det hantverkare från Alvar Hallgrens bygg som har uppdraget att byta ut trappsteg, golv och staketpinnar som murknat.
– Sedan lägger vi på riktigt fin tjära från ett sojde på Gotland.
Riksantikvarieämbetet förvaltar nästan hela ringmuren och dess torn. I några fall är det Statens fastighetsverk som har ansvaret och de har bland annat hand om Dalmanstornet. För några veckor sedan spärrades porten av i samband med att man la på en omgång tjära.