Under många år har Dyk och sport Gotland plockat skräp från havets botten längs Gotlands kust och vattendrag. Den här gången är dock annorlunda när skräpet de plockar upp för en gångs skull kommer till användning.
I ett konstprojekt tillsammans med de regionala Slöjd- och formutvecklarna och Fenix ungkulturhus får ungdomar från årskurs 7 och upp till och med 25 år jobba med skräpet som en del i workshopserien Re:design.
En utställning av liknande skräpkonst, E-metabolism, finns redan på Fornsalen. Där är det dykare från den ideella föreningen Leva Livet som dykt i Malmös kanaler på fritiden – och som genom åren hämtat upp ett svindlande antal elskotrar ur djupet. Dessa har medlemmarna i det skånska designkollektivet Andra formen gjort om till nya produkter.
Det nya skräpet kommer i framtida workshops bli till nya installationer på Fornsalen under ledning av bland andra Niko Caspers och Anna Svärdenholt.
Sebastian Reyes driver Dyk och sport Gotland:
– Vi har nog hållit på i vart fall fem år och dykt efter skräp i olika hamnar och längs de gotländska kusterna som en del av att vi vill vara ett miljömedvetet dykcenter. Nu kommer grejerna dessutom till användning vilket är superkul. Vi gör det här tillsammans med Gotlands dyksällskaps medlemmar där jag sponsrar med lån av dykutrustning så att alla som vill kan vara med och städa, säger han.
Under lördagen var det sju dykare på plats, och en rad frivilliga och anhöriga som ställde upp att ta emot det skräp som dykarna plockade från botten av hamnbassängen, och som luktade satan.
– Sikten är ju sådär. Man ser en liten stund men sen får du bara köra på känn. Var du än känner så ligger det grejer, berättar dykaren Morgan Gustafsson för en nyfiken åskådare.
En cykel, mängder av skor, ett däck, någon matta, metallskrot, flaskor och burkar var bara några av sakerna som dykarna fick med sig upp ur det 8-gradiga vattnet i Visbys hamnbassäng. Förutom dykarna var det bara två polska segelbåtar i hamnen, trots strålande förhållanden.
– Lite nervöst är det ju, säger Eira Elinghem innan hon hoppar i.
Eira är 15 år och yngst i dykartruppen. Men hon har dykt sedan hon var 13, och är på det klara med att hon vill ha en framtid under vatten. Som hjälp på land har hon storasyster Nora och mamma Anna som servar med fika och annat markarbete. Under förmiddagens gång passade många spatserare på att stanna till och kika på spektaklet.
– Fan vad det luktar, säger någon som gått för nära bottenfynden.