Simon sköter grönsaksintaget.
När Veronika Edgren med familj besökte hennes föräldrar på fastlandet för tre år sedan så upptäckte de av en händelse en kanin sittandes i skogen i närheten av en badplats.
Kaninen väckte sönernas intresse, men familjen var på väg ut på andra utflykter för dagen så efter en stund fortsatte de vidare.
Veronika kunde dock inte släppa tanken på kaninen. Utan att riktigt veta vad hon skulle göra så ringde hon till polisen.
– Det var märkbart att polisen kände sig tveksamma. "Du har alltså sett en kanin i skogen för några timmar sedan och nu vill du att vi ska åka dit och kolla om den är kvar?" Det slutade med att samtalet bröts väldigt mystiskt, säger Veronika Edgren med ett skratt.
Därefter skrev Veronika till Smådjurschansen utan att få något svar. På kvällen övertalade hon sin make Jakob om att de skulle åka förbi och se om kaninen var kvar.
– Han var ganska säker på att det var slöseri med tid, men han har ju inte så mycket att säga till om när jag har bestämt mig för något.
På vägen till badstället i det tilltagande kvällsmörkret såg de en räv springa över vägen.
– Då steg pulsen. Men när vi gick till stället där vi sett kaninen tio timmar tidigare så satt den kvar.
När det var dags att åka hem till Gotland och de inte hade fått napp på sina efterlysningar efter kaninens ägare så fick Simon följa med till Gotland medan sökandet efter ägaren fortsatte.
Jakten på kaninens ägare förblev fruktlös, uppsatta lappar i närområdet där han hittades samt efterlysningar i lokala Facebook-grupper gav inget och hoppet om att återförena Simon med sin ägare slocknade.
Det var alltså tre år sedan. Simon har blivit kvar och har numera ett eget rum i familjens lägenhet.
– På dagarna går han fritt i lägenheten, men han skulle kunna få det mycket bättre någon annanstans med mer utrymme och där han inte är ensam.
Veronika lade för några veckor sedan ut en efterlysning på sin Facebook-sida efter ett nytt hem.
– Jag hade trott på att få något svar i alla fall, men så har det inte blivit. En önskan vore att hitta ett hem till honom på Gotland, men i annat fall så får vi kanske kontakta smådjurschansen på fastlandet, säger Veronika Edgren och fortsätter:
– Han har säkert ett ganska bra liv hos oss, men det måste finnas ett hem någonstans där han kan få det ännu bättre. Det optimala vore ju en gård någonstans där han kan få uppleva en gemenskap tillsammans med andra kaniner.