”Ska vi tacka nej till 15 miljoner?”

Professor Svein Larsen besökte Visby i veckan och totalsågade planerna och de förväntat positiva effekterna av den nya kryssningskajen. Monica Frisk, Gotlands förenade besöksnäring, kontrar: ”Även om de som går iland bara spenderar 250 kronor per person innebär det runt 15 miljoner i intäkter. Ska vi säga nej till det?”

Moteld. Monica Frisk, verksamhetsledare Gotlands förenade besöksnäring och Mats Jansson, näringslivsstrateg på Region Gotland, bemöter professor Svein Larsens nattsvarta bild av kryssningsturismen.

Moteld. Monica Frisk, verksamhetsledare Gotlands förenade besöksnäring och Mats Jansson, näringslivsstrateg på Region Gotland, bemöter professor Svein Larsens nattsvarta bild av kryssningsturismen.

Foto: Petra Jonsson

VISBY2017-05-06 05:15

Hur mycket den nya kajen kommer att betyda finns det ingen som med exakthet vet, men det är ingen tvekan om att kryssningsindustrin och professor Svein Larsen står i olika ringhörnor.

GT bjöd in Mats Jansson, Region Gotlands näringslivsstrateg och Monica Frisk, verksamhetsledare för Gotlands förenade besöksnäring, för att bemöta norrmannen.

Frustrationen har nämligen pyrt rejält sedan Svein Larsen framförde sina forskningsresultat och sina slutsatser i Visby i tisdags. Vi tar därför ett av professorns påståenden i taget:

Är det värt att satsa på kryssningsturism på Gotland? Nej!

– Han har fel! Resultaten är inte direkt överförbara från Bergen till Visby. Vi utgår till att börja med från en kryssningsturism som redan finns på Gotland och som vi vet har ett värde. Även om de spenderar måttligt under sina besök, så finns det pengar att tjäna. Ytterligare turister har bara ett mervärde och de kostar oss ingenting, förutom att de använder våra gator och papperskorgar. (Mats Jansson)

– Fartygen kommer hit utan stora marknadsinsatser från Gotlands sida, och ger därmed mycket i relation till vad det kostar. De internationella besöken stärker Gotlands PR-värde och det genererar ett driv och en utveckling för turismen i stort. Men allt handlar om att vi måste se till att vi kan ta hand om de som kommer och ge dem en positiv bild av Gotland. (Monica Frisk)

Bygget av kryssningskajen kommer aldrig att betala sig!

– Redan när beslutet fattades att bygga kajen så var det klart med finansiering via uthyrning av kajen till Copenhagen Malmö Port (CMP). Det är alltså operatören som betalar av investeringen. (Mats Jansson)

En kryssningsresenär gör bara av med 250 kronor i land!

– Våra siffror är högre, men även om vi skulle gå efter Svein Larsens resultat så skulle det innebära att Gotland med säg 60 000 besökare per säsong skulle få intänkter på runt 15 miljoner kronor. Ska vi säga nej till det? (Monica Frisk)

– Man ska vara väldigt försiktig med dessa genomsnitt, det handlar både om intresse och vilket utbud som finns. Det finns besökare som köper smycken för stora belopp medan andra nöjer sig med en kopp kaffe. (Mats Jansson)

Mellan 20 och 40 procent av kryssningsresenärerna lämnar inte ens fartyget!

– I Visby är det ungefär 10 procent som inte lämnar fartyget. Av de som går i land är det upp till 40 procent som åker på utflykt, resten går själva eller köper produkt på kaj, exempelvis rundturståg. (Monica Frisk)

– Vi måste se till att alltid ha aktuell information ombord inför anlöpen och skapa intresse och nyfikenhet för hela Gotland. Det finns de som menar att det inte finns tid att exempelvis hinna med att se Ingmar Bergmans grav på Fårö eller Bergmancentret, men det gör det absolut. Så långt är det faktiskt inte till Fårö. (Mats Jansson)

Rederierna tar merparten av pengarna från utflykterna!

– Vi försöker få rederierna att inse att de inte kan göra så stora pålägg på turerna, så att den enskilde företagaren skall ha en rättvis chans att tjäna en rimlig peng på dessa besökare. I dag är konkurrensen stenhård, och rederierna pressar priserna. (Monica Frisk)

Ska vi verkligen stötta en industri som har slavar ombord?

– Sveins påstående bör sättas i sitt rätta sammanhang och den får gärna drivas internationellt, men några slavar ombord finns det inte. (Mats Jansson)

– Jag vet att många av de som har de tuffaste jobben ombord kommer från utsatta delar av världen, men alla har sökt jobben frivilligt och fått möjlighet att rädda både sin egen och sin familjs framtid. När jag själv jobbade ombord var det tufft, men det finns fackförbund som ser till att regler följs och att rederierna tar sitt ansvar. (Monica Frisk)

Professor Svein Larsen kallar kryssningar för en ny typ av massturism.

– Kryssningarna blir billigare och billigare och som regel är alla måltider inkluderade i priset, alkohol undantaget. Därför vill rederierna inte att deras passagerare spenderar pengar i land utan på fartyget, säger han.

Monika Frisk håller inte med:

– Det är felaktigt. Rederierna vill tjäna pengar på olika typer av tjänster och produkter ombord. De vill i lika hög grad tjäna pengar på att passagerarna åker på utflykter. Återigen, 20 procent av ett fartygs omsättning säger man kommer från intäkter från sightseeingturer. Det är inte något som rederierna vill avstå ifrån. Ur detta perspektiv är Svein Larsens påstående felaktigt, säger hon och fortsätter:

– Erfarenheter från arbete med andra destinationer visar konkret på ökad turism, ökad försäljning och ökad samverkan på destinationen. Jag hoppas att vi kan fokusera på detta och arbeta tillsammans för att ge våra besökare – i vilken skepnad de än kommer – en oförglömlig upplevelse av Gotland.

Svein Larsen viker dock inte en tum från sina slutsatser.

– Jag längtar tills den dagen vi sitter här igen och alla konstaterar att jag hade rätt. För jag har rätt, säger han.

Undersökningen

Bergenbaserade Svein Larsens forskargrupp har intervjuat 8 000 turister, varav 1 300 kom via kryssning, och frågat dem hur mycket de gör av med och på vad.

Forskningsrapporten, som är starkt ifrågasatt och kritiserad av kryssningsindustrin, visar att en kryssningsturist i snitt gör av med 250 kronor när de går i land och att de spenderar det mesta på kaffe.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om