Interiör från ateljén på Skeppargatan som den såg ut under Gardstens tid, efter Lagergrens bortgång.
En samling med glasplåtar som funnits i landsarkivets ägor sedan 1916 (!) håller på att digitaliseras. Samlingens ursprung är okänd. Man vet nämligen inte helt och hållet vet vem som har tagit bilderna. Inte heller vet man vilka personerna på bilderna är.
Däremot vet man var de flesta av dem är tagna – vid August Lagergrens fotoateljé, som låg på Skeppargatan 28 i slutet av 1800-talet. Landsarkivarien Oscar Wennersten kom att spela en viktig roll för bevarandet av samlingen, som är en av, om inte den äldsta, som finns vid arkivet i Visby.
– Han såg att massor av lådor med negativ bars ut från ateljén, när den hade sålts år 1916, som låg på andra sidan vägen från landsarkivet. Wennersten fick då lådorna som egentligen skulle slängas. I dessa låg glasnegativen som ställdes upp på vinden, berättar Lotta Höglund.
Under det årligen återkommande evenemanget Arkivens dag den 12 november handlade en av programpunkterna om att söka mer information om fotografierna och kanske lösa en och annan gåta kring vem som finns på bilderna.
– Det finns olika detaljer som olika personer lägger märke till. Det är spännande att få information från andra personer som ser andra saker, säger hon.
Under föreläsningen lade åhörarna fram intressanta teorier och iaktagelser. Bland annat hur snitt och slag på kavajer kan ge information om män på bilderna. Eller att ett visst mönster blev modernt efter exempelvis 1870 och så vidare. Frisyrer var en annan detalj som åhörarna la märke till för att kunna tyda bildernas ursprung.
Mönster på kläder kan ge information om vilket år fotografiet är taget.
Fram till 1967 förvarades glasnegativen i lådor på vinden hos landsarkivet. Då började man titta på de bilder man var intresserad av. De har sedan spridits ut och hamnat utanför samlingen.
– Man tog ut och ut och tittade på de bilder man var intresserad av just då. Vi vet att bilder har hamnat i andra arkiv. Bland annat i Waldemar Falcks arkiv.
Lotta Höglund berättar att August Lagergren började arbeta som fotograf år 1866 och skaffade ateljén 1882. Den hade han sedan fram till sin död 1915. Fotografierna är från någon gång under den tiden, enligt Höglund.
– Eftersom vi kunnat identifiera ett antal plåtar i samlingen från den danske fotografen Jens Pedersen, som var verksam på Gotland mellan åren 1864–1872, så kan vi inte utesluta att fler plåtar tillhör honom och inte bara Lagergren som drev ateljén.
Barn i, tillsynes, välsydda kläder.
Lotta Höglund och hennes kollegor letar efter mer information om fotografierna i samlingen, som är över 2 000, sett till antalet. Men informationen växer inte på träd.
– Jag har gått tillbaka till gamla pm om åtgärder som gjorts i arkiven och på så sätt hitta information om samlingen.
Ungefär hälften av negativen är nu uppmärkta och digitaliserade, ett par tusen bilder, men än finns det foton kvar. Namn på personerna som porträtteras finns alltså inte heller dokumenterat.
– I bland finns så kallade sittningsjournaler till plåtarna och de är numrerade. Eller det står vem som beställt bilden. Vid så här gamla samlingar kan dessa ha försvunnit genom åren.
Har ni kunnat se några mönster?
– Det jag tycker är roligt är att det är ganska vanliga människor med. Inte bara fina yrken eller fina damer. Vanligt folk och väldigt blandat. Många med olika ursprung.
Lotta Höglund, till vänster, tillsammans med kollegor på Riksarkivet.