Strid om byggen i kulturhistoriskt villaområde

Visbys egnahemsområden har kulturhistoriska värden som Region Gotland vill värna. Ändå rivs äldre villor för att ersättas med större flerfamiljshus.

Så här ser huset ut som PM Invest vill bygga vid Gråboväg. Miljö- och byggnämnden säger nej, med hänvisning att det inte passar in i omgivningen.

Så här ser huset ut som PM Invest vill bygga vid Gråboväg. Miljö- och byggnämnden säger nej, med hänvisning att det inte passar in i omgivningen.

Foto: Gute Konsult AB

Visby2021-06-14 20:44

Vid Silvåsgatan har en grävskopa just jämnat en äldre villa med marken. Grannar har förfärat sett hur äppelträd, buskar och annan växtlighet avlägsnas. På tomten Visby Svärdet 2 ska ett tvåvåningshus med sex lägenheter byggas.

Några hundra meter längre bort, vid Gråboväg, planeras ett liknande projekt. Förra året köpte PM Invest AB Visby Läxboken 4 för 2,25 miljoner kronor. Bolaget vill riva huset och uppföra en byggnad i två våningar med plats för elva lägenheter. Huset blir 309 kvadratmeter.

undefined
I mars beviljades rivningslov för det här huset på Gråboväg. Frågan är vad som ska byggas i stället. Miljö- och byggnämnden säger nej till det förslag som fastighetsägaren sökt bygglov för.

För flerfamiljshuset vid Silvåsgatan gav byggnadsnämnden bygglov i juni 2018, trots att regionantikvarien med hänvisning till områdets kulturhistoriska värden avstyrkte. Grannar överklagade beslutet, men fick avslag av både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen.

Regionantikvarien har avstyrkt bygglov även för det planerade flerfamiljshuset vid Gråboväg, återigen med hänvisning till de kulturhistoriska värdena. De slås fast i kulturmiljöprogrammet för Gotland, som dåvarande byggnadsnämnden antog 2014. Villaområdena Värnhem och Lyckåker pekas ut som värdefull bebyggelsemiljö. Visbys ytterområden planerades i början av 1900-talet efter trädgårdsstadens ideal. De idéerna genomfördes dock bara i ett fåtal områden, och Värnhem och Lyckåker är två av få tidstypiska och i huvudsak intakta exemplen som speglar både trädgårdsstaden och egnahemsrörelsens ideal.

– Kulturmiljöprogrammet är ett bra kunskapsunderlag. Vi kan lyfta blicken och se mer till helheten och inte bara den fastighet som ärendet gäller, säger miljö- och byggnämndens ordförande Eva Ahlin (C).

undefined
2018 beviljade dåvarande byggnadsnämnden lov för rivning av en gammal villa vid Silvåsgatan. Här ska ett flerfamiljshus med sex lägenheter byggas.

Den föreslagna byggnaden vid Gråboväg har en utformning och sådan mängd lägenheter att den inte passar i området och inte på fastigheten, tycker regionantikvarien som anser att förslaget för Läxboken 4 faller under plan- och bygglagens förbud mot förvanskning.

Den här gången fick synpunkterna gehör hos miljö- och byggnämnden. Nämnden gav visserligen rivningslov för det befintliga huset. Det är från slutet av 1920-talet och nedgången. Nämnden har inget emot att det jämnas med marken. Rivningslovet motiveras med att det gamla husets karaktärsskapande drag kan uppfyllas med nya byggnader. 

Men den byggnad som PM Invest sökt bygglov för uppfyller inte kraven. I april beslutade miljö- och byggnämnden om avslag. 

– Huset som ska byggas vid Silvåsgatan ser ut som en stadsvilla, medan det vid Gråboväg inte smälter in i stadsbilden. Det blir fel helhetsverkan, tycker Eva Ahlin.

Avslaget har bolaget överklagat till länsstyrelsen.

– Jag välkomnar en prövning, men vi har tolkat tidigare domar och tycker att vi har gjort en väg avvägd bedömning, säger Eva Ahlin.

undefined
Vid Vinkelgatan finns ytterligare ett flerfamiljshus.

I frågan om bygget på Silvåsgatan ansåg mark- och miljödomstolen att det nya flerfamiljshuset visuellt kommer att upplevas som egnahems- eller villabebyggelse. I detaljplanen från 1952 finns inga andra bestämmelser som begränsar möjliga byggnadssätt. Domstolen ansåg därför att byggnaden är förenlig med detaljplanen. Bygglov beviljades.

Samma detaljplan gäller för Läxboken 4 vid Gråboväg. PM Invest hävdar att även den byggnaden är planenlig och påpekar att det finns flera flerbostadshus i området sedan tidigare. Ett av dem ligger en bit bort på Gråboväg.

– Jag tror att synen på vad som är förenligt med detaljplanen ändrats under åren, säger Eva Ahlin.

Egnahemsområden

Egnahemsområden i Visby planerades i början av 1900-talet. Hus skulle placeras ett minsta antal meter från tomtgränsen, vanligtvis 4-6 meter. Husen skulle med det uppfattas som fristående och gatorna som gröna stråk.

I bilagan till den fördjupade översiktsplanen för Visby nämns Värnhem som ett område med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Även i Kulturmiljöprogram för Gotland anges området som värdefull bebyggelsemiljö.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!