Teaterläger som ger mod
Under hela veckan har verksamheten hållit på, mitt i medeltidsmarknaden. Varje morgon kom det nya barn som ville vara med och spela teater och på eftermiddagen var det premiär på deras egenhändigt gjorda pjäs.
Konster. De tre gycklarna gör sina avancerade konster med hjälp av instruktörerna Alfonsina Lind och Robert Rosander. Instruktörerna fick publiken tänka bort ibland, som vid det här tillfället när Alma Genfeldt ska hålla balansen när hon står på David Andreassons och Julius Rolfös ryggar.
Foto: Ulf Glimfalk
Nya skådespelare
Varje morgon kom det barn, som ville spela teater, till deras tält på medeltidsmarknaden. Antalet barn kunde variera mycket. I fredags var det sista dagen och då kom tre barn - Alma Genfeldt, Visby, Julius Rolfö, Kungsbacka, och David Andreasson, Tullsjö.
På förmiddagen fick barnen tillsammans tänka ut vad de skulle spela, sätta ihop ett manus och sedan hjälpte ledarna till med att förverkliga deras idéer.
Efter lunch fick de titta på kläder och se vilka som skulle passa bra till deras teaterstycke och på eftermiddagen var det generalrepetition. När klockan var 14.30 blev det skarpt läge - de unga skådespelarna skulle inta den stora scenen på Gotlandsänget och ha premiär på sin pjäs.
I fredags kallade sig teatergruppen för Kuckelimuckmedicinen och pjäsen hette Lagom är bäst.
Lagom är bäst
Pjäsen handlade om tre medeltida gycklare som kom till två olika städer för att visa sina konster. I den första staden bodde bara de rika och gycklarna fick en ordentlig dusör när de hade gjort sina nummer. I den andra staden bodde de eländigt fattiga och de kunde bara ge gycklarna en skrumpen pumpa som lön.
Under natten funderade gycklarna på hur det kunde vara så stora skillnader mellan de två städerna.
De beslutade sig för att fördela om rikedomarna och medan invånarna i den rika staden sov hämtade gycklarna alla rikedomarna. Med stor möda bar de den tunga skattkistan över till den fattiga staden.
Plötsligt rika
När de fattiga vaknade tyckte de att det var mycket konstigt att de plötsligt var rika. De tyckte att det var lite obekvämt på något sätt - något de absolut inte var vana med.
I den rika staden tyckte invånarna ganska snart att det var alltför trist och hopplöst att vara fattig.
Det blev gnäll i båda städerna och till slut beslutade sig de två städernas invånare att dela alla rikedomar lika, ty "lagom är bäst".
Det var intressant att se hur barnen trots sin stora nervositet tog mod till sig, gick upp på scenen och framförde pjäsen. Kanske såddes ett frö som kan blomma ut på en scen någonstans i världen i framtiden?
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!