TeaterlÀger som ger mod
Under hela veckan har verksamheten hÄllit pÄ, mitt i medeltidsmarknaden. Varje morgon kom det nya barn som ville vara med och spela teater och pÄ eftermiddagen var det premiÀr pÄ deras egenhÀndigt gjorda pjÀs.
Konster. De tre gycklarna gör sina avancerade konster med hjÀlp av instruktörerna Alfonsina Lind och Robert Rosander. Instruktörerna fick publiken tÀnka bort ibland, som vid det hÀr tillfÀllet nÀr Alma Genfeldt ska hÄlla balansen nÀr hon stÄr pÄ David Andreassons och Julius Rolfös ryggar.
Foto: Ulf Glimfalk
Nya skÄdespelare
Varje morgon kom det barn, som ville spela teater, till deras tÀlt pÄ medeltidsmarknaden. Antalet barn kunde variera mycket. I fredags var det sista dagen och dÄ kom tre barn - Alma Genfeldt, Visby, Julius Rolfö, Kungsbacka, och David Andreasson, Tullsjö.
PÄ förmiddagen fick barnen tillsammans tÀnka ut vad de skulle spela, sÀtta ihop ett manus och sedan hjÀlpte ledarna till med att förverkliga deras idéer.
Efter lunch fick de titta pÄ klÀder och se vilka som skulle passa bra till deras teaterstycke och pÄ eftermiddagen var det generalrepetition. NÀr klockan var 14.30 blev det skarpt lÀge - de unga skÄdespelarna skulle inta den stora scenen pÄ GotlandsÀnget och ha premiÀr pÄ sin pjÀs.
I fredags kallade sig teatergruppen för Kuckelimuckmedicinen och pjÀsen hette Lagom Àr bÀst.
Lagom Àr bÀst
PjÀsen handlade om tre medeltida gycklare som kom till tvÄ olika stÀder för att visa sina konster. I den första staden bodde bara de rika och gycklarna fick en ordentlig dusör nÀr de hade gjort sina nummer. I den andra staden bodde de elÀndigt fattiga och de kunde bara ge gycklarna en skrumpen pumpa som lön.
Under natten funderade gycklarna pÄ hur det kunde vara sÄ stora skillnader mellan de tvÄ stÀderna.
De beslutade sig för att fördela om rikedomarna och medan invÄnarna i den rika staden sov hÀmtade gycklarna alla rikedomarna. Med stor möda bar de den tunga skattkistan över till den fattiga staden.
Plötsligt rika
NÀr de fattiga vaknade tyckte de att det var mycket konstigt att de plötsligt var rika. De tyckte att det var lite obekvÀmt pÄ nÄgot sÀtt - nÄgot de absolut inte var vana med.
I den rika staden tyckte invÄnarna ganska snart att det var alltför trist och hopplöst att vara fattig.
Det blev gnÀll i bÄda stÀderna och till slut beslutade sig de tvÄ stÀdernas invÄnare att dela alla rikedomar lika, ty "lagom Àr bÀst".
Det var intressant att se hur barnen trots sin stora nervositet tog mod till sig, gick upp pÄ scenen och framförde pjÀsen. Kanske sÄddes ett frö som kan blomma ut pÄ en scen nÄgonstans i vÀrlden i framtiden?
SĂ„ jobbar vi med nyheter