"Tingsrätten begick inte något lagbrott"
Begick Gotlands tingsrätt ett lagbrott som häktade 30-åringen på den lägre misstankegraden för stämpling till mord?
26-åringen häktades enligt den högsta misstankegraden, på sannolika skäl misstänkt för stämpling till mord.
Kammaråklagare Peter Claeson yrkade att även 30-åringen skulle häktas på samma grunder.
Släpptes fri
Men efter att tingsrätten med rådman Fredrik Benndorf i spetsen rådgjort både en och två gånger kom tingsrätten fram till att det inte fanns tillräcklig med bevisning för att 30-åringen skulle kunna häktas på sannolika skäl. I stället häktades han som skäligen misstänkt, den lägsta misstankegraden.
Peter Claeson släppte 30-åringen på fri fot, bara tre timmar efter att han häktats.
Peter Claeson sa direkt efter att det berodde på att "det inte fanns laglig rätt att hålla kvar mannen" om han inte häktades enligt det yrkande som åklagaren ville.
- Jag måste agera när något är fel. Det är jag som åklagare som lägger fram yrkande, det kan inte tingsätten göra åt mig, menar Claeson.
Men det har kammaråklagare Peter Claeson helt fel i, anser rådmannen Fredrik Benndorf.
När de båda männen skulle häktas ansåg inte Fredrik Benndorf att det fanns tillräcklig med bevisning för att häkta även 30-åringen för den högre misstankegraden.
- Sådant här händer ofta i häktningsförhandlingar. Vi gör en bevisvärdering och gör en tolkning. Anser inte tingsrätten att det finns tillräcklig med bevisning kan vi antingen häkta på den lägre misstankegraden eller så kan vi välja att frisläppa, förklarar Fredrik Benndorf.
Fredrik Benndorf anser inte att tingsrätten har begått något lagbrott som ändrade misstankegraden vid häktningen.
- Absolut inte. Inte enligt min tolkning av lagen. Jag har gjort rätt och ligger inte vaken om nätterna för det här, säger Fredrik Benndorf.
Så jobbar vi med nyheter