Ett helt yrkesliv i politiken, nu ska Eva Nypelius ge barn och barnbarn några år, är det meningen. Kanske får hon rensa en del ogräs inom jordbruksföretagets ram.
Årets gotlänning
Det här är den 12 843:e artikeln om Eva Nypelius. Ungefär, alls inte osannolikt. Allt från små notiser till längre intervjuer om Gotlands väl och ve.
Helt enkelt är hon en av de allra mest omskrivna gotlänningarna, ständigt påpassad inte minst av oss journalister.
40 år av sitt liv har hon givit åt politiken, de 25 senaste på heltid.
Men allt har en ände, under hösten meddelade hon att hon avser att trappa ner och den 1 mars kliver hon av posten som andre vice ordförande i regionstyrelsen.
– Och då tyckte ni det var dags att nominera mig till det här priset, för att jag ska sluta?
…säger hon med en rejäl glimt i sitt centerpartistiska öga.
I mångt och mycket är Eva Nypelius, 61, gotländsk politik personifierad. Det är fakta, oavsett var man står ideologiskt. Ett otröttligt slit för Gotlands bästa. Precis som de flesta som väljer den politiska banan.
Det är så hon också ser det när hon ser sig om i det politiska landskapet:
– Att jobba med Gotlandsfrågor mot fastlandet innebär att vi ofta är överens, vi driver alla vår respektive politik för öns bästa och det är en styrka vi har.
Eva Nypelius i politiskt centrum, så har det varit sedan urminnes tider. Ja...rätt länge, i alla fall.
Det handlar om ”utsatt läge” och en speciell ”ö-politik” och ”ekonomi som är grunden för allt” och ”stor kommun men liten region” när vi ses i rådhuset på Visborg.
…men det här skulle i första hand inte handla om sakpolitik, inte dragkamp heller (SM-silver med Lokrume i prisskåpet), inte heller favvobandet Smokies hitkatalog, mer ett försök att få svar på frågan:
Varför har du givit hela ditt vuxna liv åt politiken?
Svaret är i grunden enkelt, säger hon. För att hon alltid brunnit för att hela Gotland ska funka. Att förändra och göra bättre. Ta ansvar. Även när hon kom in i fullmäktige som 22-åring:
– Då var det skol- och barnfrågor jag fokuserade på, sedan har det breddats. Jag kom in i politiken via CUF, det var det många som gjorde på den tiden.
Men det 1 mars år blir det ändring. Hon kliver av regionstyrelsen men stannar i fullmäktige och har kvar ytterligare ett antal uppdrag.
Att tvärnita till noll efter att haft ett sju till sju-jobb, praktiskt taget dygnet runt alltså – det går bara inte. Då skulle det slå slint och landa i svårbemästrad blues.
– Jag har ju det politiska intresset kvar. Men nu ska jag ge barn och barnbarn mer tid, vara mer delaktig i jordbruksföretaget, sådant jag inte hunnit med tidigare.
Är det sådant du fått offra på grund av politiken?
– Offra skulle jag inte säga. Jag har känt förståelse hemifrån och jobbet har varit värt allting, allt slit. Det ger så oerhört mycket tillbaka, så mycket kunskap, så många kontakter. Men särskilt mycket fritid har jag inte haft, så är det.
När Eva Nypelius tillkännagav att hon våren 2025 avser att dra sig tillbaka från det allra hetaste politiska hetluften fick hon många fina ord även från politiska motståndare i andra partier.
Fyra decennier inom politiken varav 25 år på heltid, har inneburit att en hel mängd handlingar behövt läsas.
Fullmäktigesalen är hemmaplan för Eva Nypelius.
Att vara ett av Gotlands mest kända ansikten tar hon med ro, ibland tvingas hon prata om heta frågor trots att hon kanske inte har lust.
– Jag har lärt mig leva med det, det är ingen stor sak och de allra flesta är trevliga. Men jag känner ändå att det är rätt tid att ta ett steg tillbaka.
För att hennes efterträdare ska få tid att förbereda sig inför nästa val, menar hon då. Allt för partiet.
Eva Nypelius kommer inte att sluta helt med politiken. Hon blir kvar i fullmäktige men åren i regionstyrelsen är över.
Men de där hemma, är du säker på att de plötsligt vill ha dig där?
– Det ska nog gå bra, skrattar hon. Jag får väl rensa ogräs eller något annat som de inte har lust med.
Vad skulle det innebära för dig att bli Årets gotlänning?
– Jag blev ärligt talat väldigt förvånad att bli nominerad. För vad, liksom. Men visst, det vore en fin uppskattning för allt jobb jag gjort under alla år.