Ing-Marie Wieselgren mördades på Donners plats den 6 juli, mitt under den pågående Almedalsveckan. Hon var överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt nationell psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Onsdag den 6 juli mördades psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren på Donners plats i Visby, mitt under den pågående Almedalsveckan. På tisdagsmorgonen inleddes rättegången mot 33-årige Theodor Engström.
Han misstänks för mordet samt för att ha haft planer på att mörda Centerpartiets partiledare Annie Lööf. Brotten rubriceras som terroristbrott genom mord samt förberedelse till terroristbrott genom förberedelse till mord.
LIVE: Helagotland.se rapporterar direkt från rättegången
Men varför menar åklagaren Henrik Olin att gärningarna som Theodor Engström misstänks för är terrorism? Enligt Sandra Friberg, docent i civilrätt vid Uppsala universitet, är lagstiftningen ”väldigt öppen”.
– Det är intressant att det blev åtal om terroristbrott. Mordet på Ing-Marie Wieselgren är nog den del där man kan ha funderingar på om det uppfyller kraven för att bedömas så, säger Sandra Friberg.
Hon påtalar hur det i rätten krävs både så kallat ”objektivt och subjektivt rekvisit” för att brottsrubriceringen ska stå sig. Det objektiva rekvisitet innebär att själva brottet i sig ska kunna bedömas som terrorism.
– Det handlar om gärningar som ska kunna skada samhället allvarligt – vilket är en väldigt vid formulering. I det här fallet så är det ju exempelvis självklart att det rör sig om ett mord, men för att vara terroristbrott ska det kunna särskiljas från annan brottslighet. Begreppet ska inte urvattnas, säger Sandra Friberg och fortsätter:
– För att mordet ska kunna ses som terrorism tänker jag att det inte är obetydligt att det skedde under Almedalsveckan. Just därför bedöms det kunna skada öppenheten i samhället.
I åtalet lyfter åklagaren Henrik Olin också fram Ing-Marie Wieselgrens yrkesroll och att mordet skedde just under Almedalsveckan, samt att ”gärningen har allvarligt kunna skada Sverige”.
Så om mordet hade skett i Stockholm en vecka senare hade det kanske inte varit terrorism?
– Precis, då är det inte samma sak, säger Sandra Friberg.
Med ”subjektivt rekvisit” åsyftas i sin tur vilket syfte som gärningsmannen har med att begå sina brott. I åtalet mot Theodor Engström menar åklagaren att gärningarna ”begåtts i avsikt att injaga allvarlig fruktan hos befolkningen eller del av befolkningen i Sverige”.
– Och när det gäller planerna på att mörda Annie Lööf så verkar det finnas ett tydligt sådant syfte, säger Sandra Friberg.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf är målsägande i rättegången.
Theodor Engström har ju bedömts lida av en allvarlig psykisk störning. Hur påverkar det bedömningen?
– Det gör det jättesvårt. En psykiskt störd person kan ju formulera vilket syfte som helst för att motivera att de var tvungna att göra det de gjorde. Men som sagt – båda rekvisiten krävs.
När tingsrätten tids nog ska besluta om påföljden mot Theodor Engström är Sandra Friberg rätt säker på utgången.
– Jag tror inte att han kommer att dömas till rättspsykiatrisk vård, trots den allvarliga psykiska störningen. Enligt lagen ska domstolen vid sådana mål ”i första hand döma till annan påföljd än fängelse”, men om det finns synnerliga skäl så kan det bli fängelse ändå, säger hon och fortsätter:
– Det beror på hur allvarligt psykiskt störd han är. Om brotten hade skett i ett psykotiskt tillstånd hade det varit annorlunda. Men han verkar ha kunnat planera dem, bland annat genom att befinna sig i Visby vid samma tidpunkt som Ing-Marie Wieselgren och Annie Lööf.
Theodor Engström förs in i Gotlands tingsrätt vid den första rättegångsdagen.