På Norra kyrkogården lyste gravljusen upp i mörkret på lördagseftermiddagen.
– Baserat på hur många kaffekoppar som gått åt så skulle jag säga att 400-500 personer varit här i dag, sa Karin Hjorth, präst i Svenska kyrkan.
Vid klockan 16 hölls en gudstjänst med ljuständning i Allhelgonakapellet inne på kyrkogården. Innan komministern Doris Lemke började sin predikan om att vårda minnet av de döda var åhörarplatserna fyllda till sista raden. Dörrarna stängdes och solisten Malin Martis sjöng Björn Skifs låt "Håll mitt hjärta".
– Som präst i Svenska kyrkan är alla helgons dag en stor kyrkodag. Alla helgons dag firas på lördagen och alla själars dag på söndagen. Då tänker man på våra anhöriga som gått bort, sa Karin Hjorth.
En av de många gotlänningar som besökte kyrkogården för att minnas de släktingar som vilar på kyrkogården var Julia Westberg.
– Det är mysigt att få tända ett ljus för mormor och morfar som inte är kvar hos oss, sa hon.
Hennes släkt har bott på Gotland så långt tillbaka hon kan minnas.
– Jag har tänkt på dem mer på senare tid, kanske sedan jag själv fått barn. Jag har varit förbi Endre kyrka också, sa Julia Westberg.
Hon var långt från ensam om att ha kommit till Norra kyrkogården för att minnas föregående generationer.
– Jag tänker framför allt på min mamma, hon gick bort för fyra år sedan och jag saknar henne väldigt mycket. Hon hade humor, sa Mona Nilsson, som hade tagit sig till kyrkogården tillsammans med brodern Peter Lindby.
Hos vissa av besökarna på kyrkogården var sorgen efter de bortgångna ännu nära.
– Det är en av anledningarna till att jag är här i dag. Jag är visserligen pensionerad, men jag är ju alltid präst. Jag möter många där jag hållit i begravningen, sa Karin Hjorth.
Alla helgons dag tillhör de allra äldsta högtiderna. Det var den tyskromerske kejsaren Ludvig den fromme som beslöt att utse en gemensam festdag för alla helgon som inte hade fått en egen festdag: Alla helgons fest. Den har firats sedan år 855 inom den kristna världen.
I dag är lördagen helgdag och många går på halloweenfest. Det är ett keltiskt firande av de döda, med rötterna i förkristen tid. En del av firandet bestod i att man tände eldar och klädde ut sig för att skrämma onda andar. Att vuxna klär ut sig i skräckfilmsinspirerade kostymer och barn tigger godis under hot om bus är klart modernare tradition.