Tvåbenta poliser får fyrbent förstärkning

I söndagsnatt fick fyra hästar från Stockholms polisrytteri gotländsk mark under hovarna. I två veckor ska de trampa omkring på kullerstenen i Visby innerstad. Men första arbetspasset är inte förrän på fredag.
Till dess råder lugna lata dagar i stora gröna hagar i Traume.
- Jag tror inte att det bara är vi poliser som längtar hit. Hästarna verkar trivas lika bra som vi, säger Anna-Lena Eliasson, polis till yrket sedan 20 år och som de senaste sju åren har haft en häst som närmaste kollega.
- Jag var här förra året. Då fick jag stanna i två veckor. I år var det så många av mina kollegor som också ville hit, så nu får jag bara stanna i en vecka, ler hon och hämtar ut sin fyrhovade kollega Udinese ur hagen.

In i folkmassor
Udinese har varit polishäst i tre år. Anna-Lena hittade hollandsimporten själv via annons, åkte och tittade på honom och insåg att han var ett polisämne.
- Man vet egentligen aldrig hur det ska gå. Vi kan provrida hästar som verkar passa utmärkt som polishästar. Men så är det inte alltid. Ibland får vi sälja dem eftersom de inte passar in. Det märker vi under deras utbildning, om de klarar av sådant som höga ljud, smällare och att galoppera in i folkmassor.

"Kaxig och het"
Det finns ingen utmärkande egenskap för en polishäst. Udinese är exempelvis het och kaxig när han jobbar, men buffar och kelar gärna i boxen.
Sluge Sigge har ett hjärta av guld och trots att han fortfarande är unghäst blir han lugn i kravaller och upplopp.
- Ett gemensamt drag för våra hästar är att de är modiga och litar blint på oss. Men vi litar på hästarna till 100 procent också, säger Anna-Lena Eliasson och får medhåll av kollegan Jennie Gyllbring som har Sluge Sigge som kollega.

"Var hemskt"
Johan Bondesson har många år inom kåren och har provat många avdelningar. Men han återvänder alltid till rytteriet.
- Det är där jag hör hemma, konstaterar han.
Under veckan i Visby arbetar han ihop med Latte. Men det är en tillfällig lösning.
- Min häst var tyvärr tvungen att avlivas innan jag gick på semestern. Han var skadad och det fanns inget att göra. Det är fortfarande jobbigt. Man kommer varandra så nära, får en relation.
- Tuarus och jag hade jobbat ihop i åtta år. Det sista arbetspasset vi gjorde var hemskt, när jag visste att det var sista gången vi skulle arbeta tillsammans, säger Johan och tittar bort mot kollegan Carl-Johan Ahlström som rider sin Zinatra i paddocken.
Zinatra kommer precis från sex veckors semester på landet och sommarbete. Han är lite rund om magen och måste "mjukas upp".
- Vi har inte setts på flera veckor, både vi och hästarna har ju semester från våra jobb, säger Carl-Johan.

Har skötare
Poliserna är rörande ense om att de har en speciell relation till sina fyrbenta kollegor. Ett arbetspass kan vara i åtta timmar. Dessutom måste hästarna skötas om, boxar ska mockas och 25 kilo utrustning sättas på inför ett arbetspass.
- Hemma i Stockholm har vi skötare till hästarna. Men vi gör ändå så mycket mer än bara rider, säger Anna-Lena.
Som nu till exempel, på Gotland. För ända fram till fredag står bara kel, mockning, mys och skötsel som gäller innan arbetspassen i Visbynatten kallar.

Tvåbenta poliser får fyrbent förstärkning

Udinese, Sluge Sigge, Zinatra och Latte betar lugnt i hagen i Traume.Men snart väntar arbetspass och mingel i Visbynatten för de fyra polishästarna.