Gatusopningen började redan för några veckor sedan, och då började man med de stora genomfartslederna. Allra sist i prioriteringsordning kommer bostadsområdena.
Det varierar från år till år när Region Gotland kan börja ta bort gruset från gatorna i öns tätorter, och det är vädret som helt och hållet styr arbetet. I år kunde man dra igång med grovsopning av de stora huvudlederna i Visby redan i februari, berättar Isak Malm, avdelningschef på regionens gata-parkavdelning.
– I fjol var vi absolut inte igång i februari, för då var det fortfarande vinter. Men i år var det ganska optimalt då det var den blötaste februari sedan slutet på 1800-talet. Just mycket fukt i kombination med plusgrader är perfekt för sandupptagningen, säger han.
Anledningen till att man vill ha fukt är att man då undviker att allt för mycket damm bildas vid sopningen. Är det inte fuktigt så går man ut och förvattnar innan sopning, men det går inte att göra när det är minusgrader.
– Det är ju så det varit nu i mars, då det inte kommit en droppe nederbörd på flera veckor men varit jättekallt på nätterna så att det blivit frosthalka i princip varenda morgon. Förvattnar vi då så skapar vi en ännu sämre trafiksäkerhet, så den här typen av väder försvårar sandupptagningen för vår del.
Men att det skulle vara ogjort arbete att plocka upp sanden tidigt, när det sedan blir halka igen, det avfärdar Isak Malm.
– Blir det halt så går vi ut och halkbekämpar igen givetvis, och det grus som legat länge tappar även sin effekt eftersom stenkornen blir rundade. Dessutom måste vi börja tidigt med sandupptagningen eftersom vi ska samla in över 2 500 ton grus varje år.
Isak Malm berättar att man först prioriterar de stora genomfartslederna när man börjar med gatusopningen. Då kör man även gång- och cykelvägarna som ligger i anknytning till dessa. Sist av allt sopar man vägarna inne i bostadsområdena.
– Och när vi sopar de vägarna så uppmanar vi alla fastighetsägare att hålla rent utanför sina fastigheter, vilket man även har en skyldighet att göra.
Men vad händer sedan med allt grus som samlas in från vägarna då?
– Det återanvänds, men inte i halkbekämpningssyfte. Det kan exempelvis användas när VA-avdelningen gräver för att lägga nya vattenledningar. Och på tal om återanvändning så använder vi aldrig dricksvatten när vi förvattnar innan sopning, utan då använder vi backspolningsvatten från Bingeby vattenverk, säger Isak Malm.