– Vi har sagt att de omedelbart ska komma in med en ansökan, säger Morten Spencer.
Det kan dock ta lite tid eftersom en ansökan ska innehålla en hel del information, med kartor, vinklar, placering och andra uppgifter.
Men framförallt måste regionen ange skäl för att få använda kameraövervakning. De behöver visa att det finns en hotbild eller att kamerorna krävs för att förhindra brott som exempelvis skadegörelse, inbrott eller misshandel.
– Men det behöver inte innebära att de får tillstånd för det, påpekar Morten Spencer som betonar att det handlar om väldigt många kameror.
Han uppger att det händer att de får in ärenden där det saknas tillstånd, men aldrig i den här omfattningen.
Bevakning, inte övervakning
Men Johan Kallum, säkerhetsansvarig för Region Gotland, säger att 23 kameror inte behöver räknas som omfattande övervakning.
– Nej, jag har en annan uppfattning, antalet gör det inte till massövervakning. Det handlar om hur objektet ser ut, säger han och menar att även om det bara gäller byggnadskropp så krävs det många kameror för att kunna bevaka helheten.
Han påpekar att de finns där för att bevaka en byggnad, inte för att övervaka allmänheten.
– Vi anser att de uppfyller en funktion, men jag vill inte gå in på eventuella tidigare incidenter på grund av den interna säkerheten, säger han.
Fel från början
Övervakningskamerorna är utplacerade på olika platser på husväggen i området Visborg och är riktade nedåt längs fasaden. Enligt Johan Kallum följer de den lagstiftning som finns om allmän kameraövervakning, förutom att de inte hade något tillstånd.
– Det är beklagligt att vi missade att söka tillstånd. Vi trodde att någon annan gjorde det, säger han och syftar på fastighetsbolaget Vasallen som de hyr de aktuella lokalerna av.
– Vi har gjort fel från början och försöker ställa allt till rätta, säger Johan Kallum.
Han var den som informerade Länsstyrelsen om att det fanns flera kameror runt sina lokaler på Visborg, i samband med att de skulle söka kameratillstånd för annan verksamhet. Regionen stängde därefter av kamerorna som har suttit uppe sedan 2009. Länsstyrelsen gjorde i sin tur en polisanmälan.
Riskerar böter
Kammaråklagare Mats Wihlborg har ännu inte tittat på ärendet men säger att det är ett ovanligt brott. Enligt lagen om allmän kameraövervakning kan påföljden bli böter och fängelse i högst ett år, men om det inte bedöms vara ett allvarligt brott så uteblir straff. Mats Wihlborg tror inte att regionen riskerar något fängelsestraff.
– Det är i så fall ett bötesstraff som kan följa, säger han.