Det här med drop in-vigsel verkar vara ett gångbart koncept i Visby. Det är ofta ett antal par som passar på, när det väl erbjuds – så även under årets upplaga av Visbydagarna.
När många andra planerar sina bröllop i flera månader – kanske till och med år – i förväg, så måste väl detta på något sätt vara motsatsen. Varför väljer vissa den varianten i stället?
Frågan ställs till Johan Hallén och Maria Holmberg, från Visby, som var lördagens första par att ta plats framför domkyrkans altare.
– Vi har varit tillsammans i 24 år och vi har inte behövt stadfästa vårt förhållande, vi har älskat varandra så mycket ändå. Men det finns ju en juridisk sida av det här med giftermål också. Och när man börjar bli till åren – men särskilt i och med pandemin – så inser man också att livet är förgängligt, förklarar brudgummen.
Men varför just drop in i domkyrkan?
– För att det inte fanns något stadshus, svarar bruden mer kortfattat.
De hade ändå några nära och kära på plats under ceremonin och det var relativt lugnt i övrigt, i den stora byggnaden. Maria Holmberg var nöjd efteråt, med hur det hela utspelade sig.
– Det kändes väldigt vackert och intimt, säger hon.
Efter dessa två följde flera par. De flesta sade "ja" till varandra för första gången – men inte alla. Här fanns bland annat två hitresta amerikaner, som redan var gifta sedan många år tillbaka, men som ville passa på att förnya sina kärlekslöften under Visbybesöket.
I övrigt erbjöd domkyrkan även dopceremonier, som också sköttes i drop in-form.