Vill du stå i stans sista gottglugg?

Åtminstone sedan det tidiga 50-talet har det funnits en kiosk i den östra änden av Södertorg. Varorna trängs bakom rutan och på hyllorna, för det är en liten kiosk. Och kanske är det just därför som Gottgluggen har blivit den sista kiosken i stan som inte släpper in kunderna, utan har kvar kioskluckan.

- Här inne skulle det vara svårt att få plats med några kunder, säger Elisabeth Olsson, som driver Gottgluggen tillsammans med sin man Göte.

Nostalgi
Elisabeth gillar luck-försäljningen. Hon känner sig trygg bakom sin disk. Och nästan dagligen dyker det upp kunder som blir nostalgiska när de får peka på burkarna och tala om hur många karameller de ska ha.

Dyker det inte upp någon som vill ta över Elisabeths och Götes lilla gottglugg är det slut på nostalgin, för nu vill de båda dra sig tillbaka.

- Göte har gått i pension och jag vill göra något annat i livet. När våra barn och barnbarn kommer hem på somrarna jobbar vi båda som allra mest, säger Elisabeth.

Lakritspipor
Det har hänt en hel del i de här trakterna sedan Elisabeth och Göte Olsson tog över kiosken för tolv år sedan. Då fick man fortfarande köra på Adelsgatan. När Adelsgatan blev gågata minskade antalet kunder, men fortfarande är det liv i luckan och Elisabeth tycker att det vore "bedrövligt" om det inte fanns någon kiosk i den här änden av stan.

Det blir köbildning en stund. Elisabeth säljer snus, frimärken, läsk och cigariller. Och så kommer stamkunden som vill sitt vanliga snarr: En marsipanlimpa från Anton Bergh. Andra stammisar vill ha lakritspipor, punschflaskor och gutebollar.

- Så det måste vi alltid ha hemma, berättar Elisabeth.

Om kiosken inte hittar någon ny ägare kommer Elisabeth och Göte Olsson att driva den tills hyreskontraktet löper ut i slutet av nästa år.