Visborg omfattar totalt 450 hektar, där en helt ny stadsdel ska växa fram. Området var aktuellt för utbyggnad redan 2013-2014.
– Men då valde man att gå fram med A 7-området istället. Det var en snabbare väg att få fram byggbar mark. Nu är A 7 färdigprojekterat, men inte färdigutbyggt och då måste vi börja titta på nya områden, säger projektledaren Harald Gröttvik.
Nu står Visborg på tur.
– Det finns en preliminär skiss på att bygga 3 500 bostäder, när hela Visborg är utbyggt. Men det är en skiss och ingen plan. Den kanske viktigaste faktorn för utbyggnaden av Visborg, är efterfrågan på bostäder. Om prognosen framåt ligger på samma nivå som i dag, finns det potential för utbyggnaden, säger Harald Gröttvik.
Regionen måste oavsett planera långsiktigt.
– Våra makthavare har sett att vi behöver ha framförhållning med byggbar mark. Det är jättelånga ledtider för att få fram en plan för ett område. För det första ska infrastrukturen både under och ovan mark fram, sen är det en detaljplansprocess som kan ta ett till två år – plus eventuella överklaganden, säger Harald Gröttvik.
Visborg är indelat i fem delar, som sedan i sin tur är indelade i flera mindre delar. Naturreservatet Södra hällarna och området kring arenahallen, som är utpekat som idrotts- och rekreationsområde är dock inte aktuellt för bostadsbyggande.
Kring regementsområden finns redan flera färdiga detaljplaner, bland annat för Skenet 3, vid Regementsgatan söder om Atheneskolan, där Peab just nu bygger de första bostäderna, i form av ett äldreboende. Peab äger även Skenet 4.
– Där finns en detaljplan för radhus och de kan börja bygga när de vill, säger Harald Gröttvik.
Näst på tur står kvarteren Ljuset och Lyktan, väster om Skenet.
– Där kan planprocessen vara klar våren 2020, sen ska man detaljprojektera och söka bygglov så en preliminär byggstart blir under 2021. Det är det första stora bostadsområdet på Visborg, med en potential på cirka 400 bostäder, säger Harald Gröttvik.
För honom och hans kollegor handlar det om att ta ett helhetsgrepp kring Visborg och lösa infrastruktur som vägar, vatten, avlopp och fjärrvärme.
Det finns dock flera utmaningar, som att regionen inte är ensam markägare på Visborg, att dagvatten från omkringliggande områden samlas på området och att 1 500 personer arbetar där, vilket ger en hel del, även tung, trafik, som måste ledas genom området.
Dessutom har politiken ställt en rad krav på hållbarhet för den nya stadsdelen, som att gång-, cykel-, och kollektivtrafik ska vara prioriterad och att befintliga alléer och äldre träd i stor utsträckning ska bevaras.
I den plan Harald Gröttvik och hans kollegor jobbar med nu och som sträcker sig till 2028, finns cirka 1 000 bostäder.
– Men vi måste planera infrastrukturen för hela området. Det gör att det här projektet blir framtungt, regionen måste göra stora investeringar långt innan vi kan få tillbaka dem.
Hela utbyggnaden av Visborg sträcker sig över flera decennier.
– Preliminärt skulle området kunna vara färdigutbyggt 2030-2040, men det är under förutsättning att det finns en efterfrågan, säger Harald Gröttvik.