På måndagen startade den arkeologiska undersökningen av Visborgslätt, där det ska byggas nya bostäder. Men efter några timmar blev det polispådrag, när det visade sig att arkeologernas första fynd var en granat.
– Vi hade lite otur, redan efter andra schaktet grävde vi fram något som i mina ögon ser ut som en bomb ur en serietidning, säger arkeologen Per Widerström.
Tillsammans med kollegan Johan Norderäng och grävmaskinisten Alex Forsman, från Nybergs entreprenad, startade undersökningarna vid 08-tiden på måndagen. Men mindre än två timmar senare fick de avbryta och invänta polisens instruktioner.
Johan Norderäng var den som hittade granaten i schaktet när grävskopan tagit bort matjorden så att sandlagret under kommit i dagen.
– Det hördes ett skrapande och blev rött i sanden. Jag skrapade lite till och såg räfflorna på granatens bakdel och förstod genast vad det var, säger Johan Norderäng.
Visborgslätt var tidigare en del av regementsområdet och den aktuella platsen, mellan Gotlands museums magasin och länsväg 140 användes förr som övningsfält. Det är inte troligt att det användes skarp ammunition på fältet, men eftersom man aldrig kan vara säker hanteras varje tänkbar laddning som potentiellt farlig.
– Sådant här finns överallt på Gotland och vi har ungefär ett jobb i veckan, men oftast hittas de inomhus i samband med dödsbon. De är nästan alltid ofarliga, men man ska inte chansa. Om det här är en skarp granat så är den till för att döda människor, säger Andreas Grönström, en av två ammunitionsröjare inom Gotlandspolisen.
Efter överläggningar med kollegan Anders Särland och nationella bombskyddet på fastlandet, beslutades att granaten skulle sprängas på plats.
Med hjälp av grävmaskinen grävdes ett en meter djupt hål där polisen sedan placerade granaten. Lite dynamit i hålet och sedan sprängdes granaten.
– Det var en rökgranat, konstaterade ammunitionsröjaren Anders Särland efteråt.
Även om det inte var en skarp granat innehåller den en liten sprängladdning som definitivt kan ge skador i händer och ansikte om den hanteras fel.
– Det känns lite olustigt, säger Per Widerström och efter överläggningar med personalansvarig på Gotlands museum beslutats att pausa undersökningarna resten av dagen.
– Vi kanske kan fortsätta i något annat område, funderar han och ser sig omkring.
Undersökningarna beräknas pågå i 31 arbetsdagar, men vilken tidsperiod det handlar om beror på väderleken. Blir det mycket blött blir det svårt för grävmaskinen att ta sig fram, kyla är mindre problematiskt så länge det inte blir djup tjäle.
– Hela området är 110 hektar, det är enormt, men vi kommer bara att gräva ungefär 1,5 procent. Vissa delar är tät skog och vissa delar kan vi inte undersöka eftersom det finns almsjuka som vi riskerar att sprida, säger Per Widerström.
Området innehåller också en förorenad före detta skjutbana och hällmark, där de inte heller får eller kan gräva.
I det här skedet görs en arkeologisk undersökning för att se om det finns något intressant att gräva ut. Är schakten tomma läggs de igen.
– Vi letar särskilt på åsryggarna där vi tror att det har funnits boställen. Det vore jättekul om vi hittar bosättningar från bronsåldern för det har vi så få av, eller kanske en okänd gård, som den vi hittade på A7-området, säger Per Widerström.
Byggstart för den första etappen, med 1 000 bostäder, är beräknad till nästa år.