Sedan slutet av januari i år ingår Ayman Aboulaich i den Nationella förstärkningsorganisationen, NFO, som arbetar för att minska mängden sprängningar och skjutningar i landet.
Sedan dess har dock antalet dåd snarare ökat. I och med två sprängningar i norra Stockholm den 29 januari trappades gängkonflikten, grundad i narkotikahandel, upp ordentligt.
I förgrunden finns ”Greken” och ”Kurdiska räven”, utpekade gängledare för Dalennätverket respektive Foxtrotnätverket. Vi går inte mer in i detalj i konflikten i den här artikeln.
– Jag har ansvaret för samtliga brott som man kan se att ”Greken” ligger bakom. Vissa är redan avslutade i och med dom i tingsrätt medan andra kan ta lång tid än. Sedan jag började har jag utrett ett 30-tal ärenden, säger han.
Ayman Aboulaichs arbetsvardag i Stockholm, dit han dagpendlar, består av ett ständigt snurrande hjul av skjutningar, sprängningar, mord, förberedelser till mord, grova vapenbrott, narkotikabrott.
Den dag den här intervjun görs har en 13-åring hittats skjuten, NK stoppat kontanthanteringen som en effekt av gängkriget, men det har också kommit uppgifter att kriminella börjat prata då de tycker att våldet gått för långt.
Och det är just ett snurrande hjul – pariserhjulet eller karusellen – Ayman använder som metafor för att beskriva komplexiteten i den konflikt som pågår.
– Om brottsligheten på Gotland är som en barnkarusell på Slite marknad är det här hela Lisebergs nöjesfält. Allt är mer och större och snabbare.
Och därtill, säger han, är situationen som helhet den mest komplexa i svensk kriminalhistoria med tanke på logistik-kedjor, mellanhänder, penningtransaktioner, antalet inblandade och på sättet kriminella styr varandra.
– Det är brott människa mot människa, men även via nätet och krypterade telefoner. Hantverket i polisarbetet är detsamma som alltid, men bredden och djupet i arbetet får här helt andra dimensioner.
Det som blivit tydligt är hur unga personer, ibland i nedre tonåren, som används i den pågående gängkonflikten.
Att ungdomar nyttjas av kriminella nätverk är känt sedan tidigare, skillnaden nu är…
– …vad de används till. Förut användes de som kurirer eller att hålla vakt, i dag agerar de med vapenhantering och även att utföra mord. Även tjejer involveras och används i större utsträckning, det är nytt, säger Ayman Aboulaich.
Senaste tidens skjutningar och sprängningar som kan härledas till gängkriget har företrädesvis skett i större städer med epicentrum i Stockholm-Uppsala-området.
Att konflikten skulle ta sig till Gotland bedömer han som osannolikt:
– Grunden är som sagt narkotikahandel, att starta krig för att vinna mark på Gotland saknar logik. Det här handlar om större städer med många invånare, Gotland är för litet och har dessutom det geografiska läget emot sig.
Tiden på NFO har inneburit mycket jobb tillsammans med hundratals kollegor inom skilda expertområden. Vad han vet nu arbetar han på avdelningen till och med maj 2024.
Konfliktens utveckling kommer kanske att sätta andra gränser.
Frågan är vad det gjort med honom att mentalt och ibland fysiskt vistas i dessa tungt kriminella miljöer.
– På det personliga planet hamnar man i stora tragedier. Ett skott som tar en sekund kan innebära stora konsekvenser i form av rädsla, kanske behöver de flytta, oskyldiga som dör…jag har träffat så många oskyldiga människor vars liv vänts upp och ner.
Yrkesmässigt upplever han helt andra saker: Givande arbetsiver och höjd kompetens. ”Jag lär mig nya saker varje dag” som han uttrycker det.
– Man kommer något på spåren och vill inte sluta, som polis är det oerhört stimulerande.
Och även om det är antalet skott och dödsoffer som oftast lyser i medias rubriker – som då sju personer sköts till döds inom en dryg vecka – har utredningarna givit resultat.
– De i tingsrätten utdömda straffen har sedan i julas passerat sammanlagt 150 års fängelse, så det är många som åkt fast.
De allra flesta domar är dock överklagade och vart detta sedan leder vet ingen. Inte heller huruvida det kan generera en hotbild mot polis och rättsväsende.
Ayman Abolulaich:
– I dagsläget finns inget som säger att vi som utredare skulle vara måltavla. Vad nästa steg blir för de som dömts får vi svar på i framtiden, om de riktar sig mot polis och rättsväsende eller in i fiendekretsar.