I lördags landade gotlänningen Kalle Leino på Arlanda, efter en lång flygning från Tokyo, omkring 35 mil från kärnkraftverken i Fukushima.
- Det känns skönt att vara hemma. Det var bra timing. I dag [söndag] började ambassaden i Tokyo dela ut gratis jodtabletter till alla svenskar. Vindarna har vänt och man har hittat radioaktivitet i vattnet. Bara lite, men ändå.
Kalle Leino, som läser till civilingenjör i Tokyo, planerar att åka tillbaka inom ett par veckor.
- KTH har lovat att betala returbiljetten till alla som har studietid kvar. Så fort UD säger att det är lugnt med tanke på kärnkraften åker jag ner. Jag fick biljetterna hem med bara några timmars varsel, så mitt rum är lämnat i hast. Jag har disk kvar i diskhon och ris i riskokaren.
Kalle Leino säger att han, under omständigheterna, är "glad" att det var i Japan det hände.
- I ett annat land hade det kunnat bli mycket värre. Japanerna är så otroligt lugna och samlade. Om något har jag nu ännu större förtroende för Japans förmåga att hantera en krissituation.
För kris är det - främst humanitärt.
- Hundratusentals människor i norra Japan som drabbades av tsunamin har ingen mat och ingen värme. Jag hade gärna sett att världen ägnade mer fokus åt dem.
Hjälparbete
Samma sak säger Inger Ninni Mossegård, mamma till Nils Gustin som bor med fru och barn i Sapporo på ön Hokkaido, 50 mil från Fukushima.
- Det är vad Nils säger, att rapporteringen borde handla mindre om kärnkraft och mer om alla drabbade. De som är hemlösa och fryser och svälter ihjäl.
Inger Ninni Mossegård berättar att det företag sonen arbetar på har skänkt bland annat fotogen till de mest drabbade delarna av landet.
- De gör vad de kan för att hjälpa till. Och japanerna är fantastiska. Får man bara 20 liter vatten så står man i kö. Ingen plundrar eller tränger sig. De håller ihop och är stoiska. Ser man en japan som gråter, då förstår man att det är allvar.
Inger Ninni Mossegård säger att hon själv är mer orolig än sonen på plats.
- Men han har lovat att komma hem om det blir farligare. Om myndigheterna säger att de måste börja äta jodtabletter även där de bor, då tar han långsemester och flyger hem. Han har ju sin lilla pojke.
Kommer hem
Magnus Hansson från Alskog berättar att där han bor, i Ueda i Nagano, är allt lugnt.
- Som vilken annan dag som helst, förutom att nyheterna är lite mer intressanta. Jag har ett par bekanta närmare katastrofområdet som jag varit lite orolig över, men allt verkar lugnt med dem.
Han kommer, som planerat eftersom hans studier är avslutade, hem till Sverige på tisdag.