Världsarvet kopplar samman Visby med världen

Att vara inskriven på Unescos världsarvslista gör att Visby sätts på världskartan. GT träffade Irina Bokova som var på besök, för att prata om värdet av att bevara kulturarven.

Samtal. Under ett seminarium med Bokova medverkade Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister.

Samtal. Under ett seminarium med Bokova medverkade Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister.

Foto: Malin Stenström

VISBYBESÖK (GT)2016-07-08 06:00

Under Almedalsveckan gör Irina Bokova, generaldirektör för Unesco som är FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur, sitt första besök i Visby. Bland annat medverkade hon på torsdagen på ett seminarium om yttrandefrihet och journalisters säkerhet, utbildningens roll för hållbar utveckling och om förstörelse av kulturarv i världen.

– Mitt första intryck av Visby är att det är en vacker och välskött världsarvsstad, säger hon.

Irina Bokova berättar att hon i förrgår fick en guidad tur kring ringmuren och i innerstaden. De började promenaden vid Österport och gick vidare bort till den del av muren som rasade för fyra år sedan men som nu är restaurerad.

– Jag är imponerad över återuppbyggnaden och tar med mig kunskap kring det. Erfarenheterna från den restaureringen kan användas till andra platser och i liknande situationer, säger hon.

Vad betyder det för Visby att vara en världsarvsstad?

– Dels betyder det att Visby blir känt för världen, världsarvslistan är mycket framträdande. Vår erfarenhet är att när en plats är inskriven på listan blir intresset för det dubbelt, ibland trippelt, så stort. Det blir känt både för sin kulturella och historiska betydelse och lockar fler besökare. Förutom det skapar det också en stolthet hos lokalbefolkningen, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att Visby är bra rustat för att få behålla sin extraordinära skönhet.

En annan fördel med att vara inskriven på världsarvslistan är att det lockar turister. Men att upprätthålla och bevara en världsarvsstad kan också vara en utmaning när det kommer hundratusentals turister per år.

– Det är en svår balans mellan att upprätthålla staden men samtidigt utveckla turismen och ha samhällen kring ett världsarv. Ibland blir platser offer för sin egen framgång. Jag tycker ändå att det är viktigt att fortsätta att utveckla städer eftersom det skapar fler jobb.

Många lokalbor kan nog se på världsarvet som en massa förbud istället för en tillgång, hur tänker du kring det?

– Vi får inte glömma bort att det är en konvention, en internationell lag som länder frivilligt valt att skriva under och sedan följa. Jag tror verkligen att bevarandet av arvet ligger i lokalbefolkningens intresse för att sedan kunna överlåta det till yngre generationer. Jag vill starkt rekommendera att behålla det historiskt genuina i staden, det är väldigt lätt att förstöra det för någon kortsiktig vision men då går det aldrig att återskapa det eller bygga upp det igen. Historia bör behållas, säger Irina Bokova.

Under de senaste åren, och som en del av extremistgruppers framfart i världen, har terrororganisionen IS plundrat och förstört tusentals år gamla kulturarv i mellanöstern. I och med de tragiska händelserna hamnade Unesco i världspolitikens centrum.

– När förstörelsen i Afghanistan skedde för 15 år sedan blev vi chockade men vi trodde att det var en engångshändelse. Men nu har vi sett samma förstörelse i bland annat Irak och Syrien och det är en enorm tragedi för hela mänskligheten.

Bara förra året förstörde IS i Irak 2 000 år gamla lämningar i den antika staden Hatra, likaså förstördes kulturarv i både Mosul och Nimrud. I Syrien plundrade terrororganisationen mängder av monument i den antika staden Palmyra. Unesco gick då ut och fördömde förstörelsen och kallade det för krigsbrott.

– Förstörelsen är en del av den humanitära krisen. Extremister förstör monument från olika kulturer och religioner, monumenten tillhör inte en speciell grupp utan oss alla. Det här är inte bara en angelägenhet för Unesco utan kultur- och världsarven behövs för att vi ska förstå vår historia och mänskligheten, säger Irina Bokova.

Under Visbybesöket har Irina Bokova sällskap av Mats Djurberg, generalsekreterare för Svenska Unescorådet. Han var med på promenaden runt ringmuren och diskuterade återuppbyggnaden av den. Han tror starkt på att bevarandet av kulturarven är en viktig del i att skapa fred, och att vi genom Visbys världsarv är sammankopplade med världen.

– De angrepp som sker i Palmyra i Syrien påverkar också Visby i viss utsträckning. Världsarv är inte bara någonting vackert utan kopplar samman människor, säger Mats Djurberg.

Under året har det i svenska och internationella medier ryktats om att Irina Bokova är en av kandidaterna till posten som FN:s generalsekreterare. Hon skulle i så fall bli den första kvinnan på posten. Om detta blir verklighet vet vi först nästa år.

Om Irina Bokova Om världsarv

Fakta

Hon föddes 1952 i Sofia, Bulgarien. Numera bor hon i USA, är gift och har två barn.

Hon är bulgarisk politiker, diplomat och nuvarande generaldirektör för Unesco. Hon talar bulgariska, engelska, franska, spanska och ryska.

Hon utsågs till generaldirektör för Unesco år 2009 och blev omvald för ytterligare fyra år hösten 2013. Hon är den första kvinnan och den första östeuropén på posten.

Det finns 1 031 världsarv i 163 länder. Sverige har 15 världsarv.

Drottningholms slottsanläggning blev Sveriges första världsarv år 1991.

Världsarv är främst natur- och kulturmiljöer och de ska passa till de kriterier som finns i konventionen och ha ”enastående universellt värde”.

Källa: Unesco

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om