Räddningstjänsten på Gotlands räddningsdykare genomför under januari och februari en haveriövning i Solbergabadets bassäng. Syftet är att räddningsdykarna ska vara förberedda om det någon dag blir fel på utrustningen.
– Man genomgår ett visst antal haveribanor för att bli trygg i vattnet och med sin utrustning. Det ska sitta i ryggmärgen var allting sitter och hur utrustningen fungerar. Om man får ett maskinhaveri, då ska man veta vad man ska göra, säger Jeroen Hartings, ansvarig för vattenlivräddning vid räddningstjänsten på Gotland.
– Som dykare ska man inte drabbas av panik, det är sådant som kan dö av.
På Gotland finns det 22 räddningsdykare och samtliga arbetar vid heltidsstyrkan vid räddningstjänsten i Visby. Gotland är en av tolv kommuner i Sverige som har räddningsdykare.
– Det är ungefär hälften av alla våra brandmän vid heltidsstyrkan som även är räddningsdykare. Många kommuner har samarbete med räddningsdykare med andra kommuner, men det har vi svårt med på grund av vårt läge, säger Jeroen Hartings.
Han säger att det finns flera svårigheter och utmaningar när man är räddningsdykare.
– Framförallt är det att vi alltid dyker i okända vatten, all dykning ska egentligen planeras enligt Arbetsmiljöverket. Men i och med att vi nästan enbart åker på skarpa larm, då går det egentligen inte att planera ett enda av de skarpa dyk som vi gör, säger Jeroen Hartings.
Räddningsdykarna genomför dyk i alla typer av vatten – strömmande, kontaminerade, under is och slutna rum. Dykningen får genomföras på ett maxdjup av 40 meter.
Följ Helagotland.se på Facebook för senaste nytt om Gotland – där kan du även kommentera och diskutera våra artiklar.