Vattnet som kommer till reningsverket samlas in via det 15 mil långa ledningsnätet från Krusmynta i norr till Suderbys i söder. Men även från tankbilar som tömmer privata slambrunnar. Det vatten som kommer in är fullt med både avföring och skräp, och processen för att rena vattnet är lång och energikrävande.
– Vi renar vattnet i tre steg, mekanisk, biologiskt och kemiskt, säger Roger Lindström arbetsledare på reningsverket i Visby.
Allt eftersom vattnet renas så separeras slam som förs vidare till rötning, för att i slutändan kunna nyttjas som gödsel på våra åkrar. Av den gas som bildas vid rötningsprocessen av slammet får verket i princip all den energi det behöver. Både för uppvärmning och för värme till processerna i vattenreningen. Men det blir ofta både gas och värme över. Den gas som blir över går delvis till fjärrvärme, men även till fordonsbränsle som går att tanka på biogasstationen på andra sidan färjeleden.
– Vi tar gasen själva först, prio två är fordonsgas på andra sidan vägen. Men är det så att de inte tar så gör inte vi av med allt i verket, utan då går det direkt ut på fjärrvärmenätet, säger Roger Lindström.
Men det är inte bara gasen som skapar värme i verket. Runt om i reningsverket finns även värmeväxlare och energismarta lösningar. Man tar värme från de platser där det blir en biprodukt, och leder värmen till andra ställen i verket där det behövs.
– Vi fick pris av regionen för en av våra värmeväxlare, vi kom trea, säger Roger Lindström.
Och Gotland får även nytta av spillvärmen i det renade vattnet.
– Det renade vatten vi släpper är aldrig under 7-8 grader. Så det släpper vi till Geabs värmepumpar som ligger här nedanför. Så plockar de energi ur det och kör ut på fjärrvärmenätet, säger Roger Lindström.