Ex-minister får både lön och a-kassa

1 april 2016 05:00

Det är dags att vända på steken. Vi måste sluta oja sig över att de som tillhör de privilegierades skara har egna regler och istället jobba för att det som gäller dem ska gälla alla. Det kommer att bli ett välbehövligt lyft för många. Kolla bara på Göran Hägglund, tidigare socialminister och partiledare KD, vilket stålande upplägg han skapat åt sig själv.

Under den tid det tar för forna ministrar att hitta ett jobb så får de den variant av a-kasseersättning som gäller före detta ministrar. Det är när de väl får ett jobb som det börjar bli intressant. Hägglund fixade jobb ganska snabbt och har nu fyra jobb. Men han behåller sin minister-A-kassa.

Han lägger bara in lönen i ett eget bolag och hux flux så har han ingen lön som kan avräknas från ministerns A-kassan.

”Jag har gett mig själv ett år” säger han. Det tar ett år att ställa om sig när man blivit arbetslös menar han, så han fattade beslut om att ge sig ett omställningsår. Fredrik Reinfeldt och Göran Persson gjorde likadant. Sådana är reglerna och det borde givetvis gälla alla. På så sätt kan A-kassan bli en grundplåt medan man känner sig fram. Får man ett jobb så lägger man lönen i det egna bolaget och lönen blir då lite grädde på moset tills man funderat klart på framtiden.

Fast att se A-kassan som en omställningsförsäkring skulle få förödande konsekvenser tyckte Hägglund och Reinfeldt på sin tid. De ansåg att tumskruvarna skulle dras åt och att A-kassan skulle vara så låg som möjligt och utgå under kort tid, så att den arbetslöse inte la sig tillrätta på

pinnsoffan. Så olika kan det vara på folk och folk menar de.

Mängder av skattemiljarder har gömts undan i skatteparadis. Nu släpper man på banksekretessen och avslöjandets stund närmar sig. För att klara sig ur skattefuskarknipan så får fuskarna chansen att skicka in en självrättelse till skattemyndigheten. Och när de har rättat sig själva så slipper de straffavgift och staten får in sju miljarder kronor i utebliven skatt. Men det kanske skulle få lite väl bedrövliga konsekvenser om man lät alla skattskyldiga få chansen att rätta sig själva när de riskerar att bli avslöjade. Har man försökt dra av lite för många mil till och från arbetet, så är det inte mer än rätt att man får stå där med skammens rodnad och en straffavgift.

Eller så räcker det med att staten får in lite mer pengar om man ger alla en ångertid efter inlämnad deklaration. Man då får man ta bort det där med heder och samvete förstås och istället försäkra att man bara chansar lite, men givetvis kommer att ändra på siffrorna om man blir upptäckt.

Nu får ni inte tro att de här förslagen är ett aprilskämt även om jag håller med om att det blir lite komiskt när man tycker att samma regler ska gälla alla.

Så jobbar vi med nyheter
Barbro Engman