Vart tog den lilla kommunen vägen?

Gotlands Allehanda2015-03-23 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

En av fyra kommuner är en så kallad avfolkningskommun med färre än 10 000 invånare. Jobben är borta och de unga flyttar medan de äldre stannar kvar. En minskande och allt äldre befolkning påverkar skattekraften och välfärdsåtaganden. I det nya numret av SNS Analys (nr. 26) ”Strategier för att möta småkommunernas utmaningar” presenterades en strategi för att uppmuntra små och krympande kommuner att aktivt formulera en medveten anpassningspolitik. Josefina Syssner, docent i kulturgeografi och föreståndare vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, är en av författarna till forskningsrapporten.

Vilket är skräckscenariot med fallande befolkningstal i Sveriges småkommuner?

– Att det kommer bli mycket svårt för de småkommunerna att tillhandahålla en god kvalité i välfärden och den offentliga servicen för kommunens medborgare.

Ni presenterar en möjlig väg som handlar om att små och krympande kommuner bör föra en anpassningspolitik, hur ser den politiken ut?

– Många kommuner har redan en plan för att öka tillväxten och har en förhoppning om att kunna öka invånarantalen, men det är tydligt att alla kommuner inte kan växa samtidigt. Det finns inget som tyder på att urbaniseringen minskar. Därför bör politiker i de kommuner som krymper, fundera på vad de ska göra om tillväxtpolitiken inte får de effekter som de hoppas på. Då behövs en plan B och den saknas nu.

– Jag tror att det måste handla om att hitta nya former för hur man kan bedriva verksamhet i de kommunerna som har dessa problem och att involvera medborgarna i kommunen. Många av de problem som en minskad befolkning för med sig hanteras nu genom ad hoc-lösningar av kommunpolitikerna. Det som istället behövs är en samlad och långsiktig strategi samt prioriteringar.

– En anpassningspolitisk agenda kan se olika ut på olika platser. Dels eftersom det kan finnas partipolitiska skillnader – till exempel kan det finnas ett borgerligt perspektiv och ett socialdemokratiskt perspektiv. Dels har olika platser olika förutsättningar. Det som behövs är en diskussion och en dialog om hur framtiden för kommunen ska se ut, vad kommunen ska vara för plats.

Hur påverkas lokaldemokratin?

– Det är en av svårigheterna, man vill ha kvalitet i beslut men det blir svårt i en liten kommun med en liten befolkning, det kan bli komplicerat att i små glesbefolkade kommuner att hitta rätt personer för att sköta myndighetsutövning. Därför finns det en poäng med att samverka med andra kommuner.

Lokala partier har ökat kraftigt de senaste trettio åren. Har det att göra med fallande befolkningstal i många kommuner och det följder som kommer av det?

– De bakomliggande faktorerna för de problem småkommunerna möter med avbefolkningen är strukturella. Däremot kan det finnas en föreställning att problemens orsaker är att politikerna i kommunen har fattat dåliga beslut. Då kan man få igång ett missnöje tillsammans med en övertro på politikernas förmåga att både påverka utvecklingen och orsaka problemen.

Intervju