Bonus malus är mycket mer malus än bonus

Tretton miljarder kronor. Drygt. Så mycket har staten hittills satsat på att subventionera miljöbilar sedan 2006.

14 februari 2020 05:50

Bonus malus är latin för "bra/dålig". Efter en granskning finner nu Riksrevisionen något som även andra tidigare har påpekat. Den snåriga buketten satsningar för att minska koldioxidutsläppen från biltrafiken är inte vacker eller effektiv.

Säga vad man vill om subventionen till elcyklar, men den var åtminstone jämförelsevis billig för staten.

 

Subventionerna. där bonus malus-systemet ingår tillsammans med miljöbilspremier med mera, har blivit ett sätt för tjänstebilsförare att förvärva miljöbilar av det fräsigare slaget, ofta med mer än en motor. Möjligheten att köra på ett fossilt bränsle finns kvar, även om förbränningsmotorn kombinerats med eldrift.

Dessa bilar är inte bara dyra men subventionerade, de är också förhållandevis stora, tunga och mer resursslukande än vad de borde vara för att kallas miljöbilar.

 

Riksrevision kritiserar subventionerna ur flera aspekter. Geografiskt fördelas subventionerna väldigt ojämnt och mycket mer går till större städer än till landbygd. Det är väl en följd av vilka som har råd och möjlighet att verkligen utnyttja subventionen maximalt.

Vidare går, som jag tidigare har skrivit, många av de subventionerade miljöbilarna på export strax efter att de sålts i Sverige. Cecilia Kallberg, som lett arbetet med rapporten, förklarade konsekvensen för Sveriges Radio:

– En bil som är subventionerad i Sverige och exporteras efter kort tid, det tredubblar den samhällsekonomiska kostnaden för den här bilen, jämfört med en bil som stannar resten av sin livslängd i Sverige.

 

Men allra allvarligast är kanske att regeringen bedriver denna politik utan att egentligen ens försöka ta reda på resultatet av den, trots att sådana konsekvensanalyser egentligen ska göras. Cecilia Kallberg igen:

– Att det i vissa fall saknas miljömässiga konsekvensanalyser är ju särskilt förvånande eftersom det är själva syftet med åtgärderna. Men också att det helt och hållet saknas samhällsekonomiska konsekvensanalyser.

Om man på ett ekonomiskt försvarbart sätt vill minska koldioxidutsläppen så är koldioxidskatten enligt Riksrevisionen en oerhört mycket bättre metod.

 

I höstas enades partierna bakom Löfvenregeringen – C, L, S och MP – om att satsa ytterligare en miljard på bonus malus-systemet. En satsning som presenterades av Annie Lööf:

"För att främja den gröna omställningen och möta det ökade intresset genomförs nu en justering av och tillskott till systemet för bonus malus."

Partiet har länge slagits för bonus malus-systemet och så sent som för en vecka sedan gick Centern ut med att partiet vill "höja bonus-malus och förlänga bonusutbetalningen för miljöbilar".

 

Sverige behöver en resultatorienterad miljöpolitik. Då krävs en ny regering.

Så jobbar vi med nyheter
Mats Linder