LEDARE GOTLÄNNINGEN Debatten kring återvinningscentralernas besked att de nu kommer att tillämpa de regler som gällt sedan länge är lite typisk för vår tid.

Är det inte gratis så tänker man minsann inte köra dit med sitt avfall, då tänker man dumpa det i naturen.

Eller, kanske inte man själv, men man tycker inte det skulle vara konstigt om andra skulle göra det.

Visst skulle vi kunna ha helt fritt att lämna hur mycket som helst utan att den som lämnar sitt avfall behöver betala något. Men då måste ju någon annan göra det.

Betala alltså.

Precis som med allt som är ”gratis”.

Vi kan till exempel låta all offentlig service vara gratis och betala den helt via skatten.

Vill man gå ännu längre kan vi betala in hela vår inkomst direkt till staten så kan de sedan betala ut bidrag för våra behov. Det skulle kanske inte bli så mycket mer än en kasse med Ica basic-varor men ändå. (Och det finns så klart andra billiga egna märkesvaror från Coop, Willys med flera.)

Eller så betalar vi en avgift för de gånger vi utnyttjar en tjänst för att, till exempel, själva slippa ta vara på vårt skräp.

Den här attityden att allt mer ska vara gratis är ett ofog.

Det finns ingenting som är gratis, det är alltid någon som betalar.

Det svåra är när den som betalar inte syns, kanske befinner sig på andra sidan jorden. Då ser man ju bara saken/tjänsten som är superbillig och som man så gärna vill ha.

Vi faller nog alla för lockelsen med jämna mellanrum. Jag har själv beställt hem en drös ”så gott som gratis-grejer” från Kina.

Undrat över hur det kan vara så billigt när det dessutom ska fraktas över halva jordklotet.

Fast jag fattat att den som betalar är den som inte fick en anständig lön för att producera det jag tyckte att jag behövde. Eller ville unna mig.

Något som jag aldrig lockats av är däremot att åka till Tyskland och packa bilen full med sprit.

Inte för att jag inte tycker om alkohol utan för att det handlar mer om värdighet. Är jag så sjukt sugen på billig alkohol borde jag kanske tänka till av fler skäl än de ekonomiska.

Är 17 kronor dyrt för en halvliter öl? Eller 100 spänn för en flaska helt okej vin?

Knappast.

Alla vill göra en god affär, det är inget konstigt med det. Men att ständigt komma undan att behöva betala någots faktiska värde, är också detsamma som att understödja orättvisor, utnyttjande av arbetskraft och stimulans av svarta transaktioner och annan kriminell verksamhet.

Ja, jag vet, nu blev det jobbigt.

Gratis är ju så jättejättegott.

Men eftersmaken blir bitter.