Ledare Gotlands Allehanda På Folkbladets S-märkta ledarsida i GT skrev Erik Fransson i lördags under rubriken "Övertro på företagande". Han argumenterade där mot välfärdsföretag och hävdade bland annat att de inte skapar fler arbetstillfällen eller tillväxt.

Det är en extremt enögd och statisk syn på vilka värden som välfärdsföretag kan tillhandahålla.

När ett välfärdsföretag kan skapa en verksamhet med tjänster som uppskattas mer än tidigare inom exempelvis äldrevård, saknar det i så fall betydelse? Det tror jag inte de som behöver tjänsten håller med om.

Spelar det ingen roll att välfärdsföretagens medarbetare både är lyckligare och mindre sjuka än personalen i motsvarande verksamheter i kommunal regi?

Är det oviktigt att välfärdsföretag dessutom kan driva verksamheter till en lägre kostnad, så att välfärden blir effektivare?

Skulle kommuner och landsting överhuvudtaget klara av att ta över alla de brukare som välfärdsföretagen i dag tjänar?

Det är företagande som i grund och botten skapar vårt välstånd. Det är företagare som producerar de varor och tjänster som i landet och på exportmarknaderna genererar de intäkter som finansierar allt. Och varför skulle inte det företagande som skapar lastbilar, medicinteknik, specialstål, IT-lösningar, musikproduktioner och hörselskydd i världsklass och under hård konkurrens också kunna tillföra något positivt till vård, skola och omsorg? Hur ska exempelvis Region Gotland klara av att vara bäst på allt från barnomsorg till dialys?

Man kan tycka att företagandet förtjänar bättre än den misstro som riktas mot den. Men än viktigare är att medborgarna inte går miste om de förbättringar som företagande kan innebära för välfärden.