Grön våg i norskt val

9 september 2019 05:00

Kvinnlig rösträtt tillämpades från och med ett riksdagsval 1921. Mellan riksdagsvalen hölls från 1922 till och med 1966 kommunalval. Från 1970 är de samtida med riksdagsval.

De var till primärkommunerna. Alltså de som nu kallas kommuner och före storkommunreformen runt 1970 var mindre i invånare och yta än nu, men fler.

Val ägde även rum till landstingskommunerna, landstingen. När det är skilda valdagar mellan lokala, och regionala, val och parlamentsval medför det ett antal saker. En är att de kommunala, och regionala, frågorna kommer mer i fokus.

Trots det finns en ingrediens av att en del väljare ändå väger in rikspolitiken då de röstar, hur regeringen agerar och partierna sköter sig på riksplanet. Sakfrågor, och det som kallas tidsandan, kan också spela roll ihop med en del andra komponenter.

En sådan kan vara ny (medie-) teknik, som tv-mediet på 1960-talet. I det sista separata kommunalvalet 1966 gav statsminister Tage Erlander (S) ett dåligt svar gällande bostadspolitik i en tv-intervju. Det nya massmediet hade stort genomslag. Händelsen anses ha påverkat så att S fick dåligt resultat i kommunvalet.

Några till exempel. Kommunisterna gjorde ett bra kommunalval 1946, efter (bland annat) Sovjetunionens seger i andra världskriget. Högerpartiet (nu Moderaterna) gjorde ett bra kommunalval i september 1958, efter ett bra resultat i extra riksdagsvalet i juni samma år.

I Norge hålls kommun- och fylketingsval (regionval) måndag 9 september. Det ser ut att gå dåligt för de två traditionellt stora partierna, socialdemokratiska Arbeiderpartiet och motsvarigheten till Moderaterna, Höyre. I lokalvalet 2015 fick de 33,0 respektive 23,2 procent.

Enligt mätningarna ligger båda nu klart under de resultaten. Arbeiderpartiet, AP, mellan fyra procentenheter upp till tio procentenheter under. Blir det senare valresultat blir det sämsta lokalvalresultatet för AP någonsin. För Höyre skulle det bli sämsta lokalvalresultatet på 48 år.

Vilka partier går bra då? Ja, det är fyra röda eller gröna partier. Ett är Senterpartiet, SP, som historiskt sett är borgerligt, men som sedan 15 år, trots att det är mittenliggande och grönt, kan räknas till det av socialdemokratiska AP ledda vänsterblocket.

I lokalvalet 2015 fick SP 8,5 procent. Enligt mätningarna har SP nu runt 15 procent. Blir det slutresultat blir SP valets stora vinnare.

Och det är Miljöpartiet De Gröna, MDG. Det partiet är ganska ungt och ser ut att mer än fördubblas jämfört med förra lokalvalet, då det fick drygt fyra procent.

De två små röda partierna till vänster om AP, Rödt (Rött) och Sosialistisk Venstre, SV, ökar också enligt mätningarna, med drygt två procentenheter i båda fallen jämfört med 2015.

För de två små borgerliga partierna, liberala Venstre och Kristelig Folkeparti, ser det ut att gå dåligt. Det gör det även för högerpopulistiska Fremskrittspartiet. De tre sitter, liksom Höyre, i regeringsställning.

I kommun- och fylketingsvalen ser väljarna ut att markera missnöje med regeringen, men även med det stora oppositionspartiet AP.

Om det är klimat- och miljöfrågorna som lyft MDG, och betydelsen av en bra regionalpolitik som lyft SP, kan diskuteras. En del tyder på det.

Så jobbar vi med nyheter
Robert Sundberg