Långt driven stordrift

2 september 2019 05:00

Sverige är rationalitetens land. Det har bidragit till en dragning till lösningar som är effektiva, som det går att räkna på. Storskaliga lösningar, med stordriftsfördelar, betraktas som ideal.

Rationaliseringar och stordrift har genomförts på många områden. Under en tidsperiod rationaliserades jordbruket så att små jordbruk lades ned och större blev kvar, eller bildades.

Inom kommuner och landsting, nu regioner, har rationaliseringar skett på flera sätt. Effektiviseringarna har gjorts dels genom ny, bättre teknik och vårdprocesser, och dels mediciner, hjälpmedel och annat.

Sjukvårdsenheterna, lasaretten, har blivit färre eller specialiserats. Särskilt två verksamheter har varit i fokus när det skett: akutkirurgi och BB. I flera län (landsting, regioner) har akutkirurgin koncentrerats till ett ställe, möjligtvis två. Och kirurgi på vissa sjukhus har minskats till att bli dagkirurgi.

Även BB har koncentrerats till ett sjukhus, eller två, i många län. De som ska föda har ofta fått långt till BB.

Exempelvis nedlagda BB i Sollefteå har rönt stor uppmärksamhet i hela landet. Och det finns flera län med bara ett BB, som dessutom är stora i yta.

Inom sjukvården har politikerna drivit rationaliseringar och effektiviseringar långt. Så har även skett på skolans område, där det nu är debatt om nedläggningar av små skolor.

Skolnedläggningar gäller inte bara i invånarmässigt små, och i vissa fall ytmässigt stora, kommuner utan även i residensstädernas kommuner.

Mindre skolor läggs inte ned bara på glesbygden, utan ibland nära städers centrum. Vilja att effektivisera och göra besparingar är nog en central drivkraft.

Nedläggning av en mindre skola blir lätt en del av en minskning av de offentliga och privata sektorernas närvaro i glesare befolkade områden.

De senaste 20 åren, och nu, har en rad inrättningar försvunnit eller kommer att försvinna: polisstationer, postkontor, apotek, sjukhus och avdelningar som BB och akutkirurgi, tingsrätter, apotek, arbetsförmedling. Till det kommer neddragning av privata verksamheter, som butik, mack, bankkontor.

Såväl skolor, som akutkirurgi och BB, vill folk ha relativt nära där de bor. Exempelvis en lång skolväg blir kanske riskfylld med trafik vid vägsträckningen där skolbussens hållplatser är.

De styrande kommunpolitikerna vill dock gärna ha större skolenheter, eller för den delen storsjukhus med rationell uppläggning på verksamheten, eftersom de har stordriftsfördelar.

De har i skolornas fall vanligen rationella, ändamålsenliga planlösningar för sina lokaler. Det gör att det är fler lärare och det gör skolan attraktivare för att få nya lärare att jobba där. Och dessa ofta nyare eller bättre skolbyggnader är i regel lättare och billigare att klara drift- och underhåll på.

Det här blir till argument för de politiker som fattar beslut om skolans lokalers utformning i kommunen eller sjukhusen i ett landsting (en region). Dessa faktorer går det att räkna pengar på. Det gör det inte på sådant som oro för små barns långa och kanske farliga skolväg. Eller en lång färdväg till BB eller akutkirurgi.

Fakta i form av ekonomiska kalkyler står mot känsloargument som inte går att belägga med fakta och siffror lika lätt.

Så jobbar vi med nyheter
Robert Sundberg

Ämnen du kan följa