Krönika Gotlands Folkblad Vem vann partiledardebatten? Den som verkade ha bäst politik kanske? Nejdå, alla partiledardebatter är en tävling i vem som har bäst personlig framtoning. I alla fall att döma av de betyg på partiledarna som media delar ut dagen efter.

Det är aldrig några toppbetyg som delas ut till de tävlande, de brukar hamna på ganska måttfulla poäng. Något betyg i ordning och uppförande finns inte heller. Det är väl tur det.

Istället för att redovisa vad partiledarna tycker och tänker i viktiga frågor så får vi reda på att Löfven är blek och anses vara mera av en förhandlare än debattör. Det ger dåliga poäng. Så han går bort ur toppstriden.

Björklund fortsätter att satsa på sin numera välkända blå skjorta.

Den var visserligen ingen valvinnare i riksdagsvalet men Björklund anses vara en lustigkurre som inför varje debatt slipar på några välformulerade oneliners typ ”det är snart fler som tror på spöken i Sverige än vad det är som tror på regeringens jobbpolitik”

Det ger stilpoäng till Björklund, men det hjälper inte upp opinionssiffrorna för L.

Det kan ju också vara så att det är fler som tror på spöken än på Liberalernas politik.

Ebba Busch Thor däremot stiger som en raket. Hon är rapp och anses ta i från tårna och vinner därför alla debatter.

Sämre går det för Ulf Kristersson som beskrivs som en mera resonerande person, som vill vända och vrida på problemen. Sådant beteende drar ner betyget väsentligt.

Vad vi vet betydligt mindre om är hur partiledarna förhöll sig till de sakfrågor som var uppe till debatt.

Jonas Sjöstedt hotar ständigt med att fälla regeringen om de försämrar arbetsrätten och inför marknadshyror. Att hota med en regeringskris är ju ingen liten skitsak. Om du hellre vill ha en regering som stödjer sig på SD så är det väl bara att köra på säger Löfven till Sjöstedt varje gång.

Och då undrar ju vän av ordning om det verkligen stämmer att det är det enda alternativ som återstår.

För inte en enda journalist har hittills frågat Annie Lööf och Jan Björklund om de verkligen är beredda att ändra uppfattning om SD och hoppa över till M, KD och SD om de inte får försämra arbetsrätten och införa marknadshyror. Viljan att ändra i turordningsreglerna och höja hyran är ju stark hos M, KD och SD så det var ju inte därför de övergav Kristersson.

Så frågan Björklund och Lööf måste få är om de tycker att det är så viktigt att försämra tillvaron för löntagarna och hyresgästerna att de är beredda att hoppa i säng med SD, KD och M?

Det vore ju intressant att få veta om vi står inför en regeringskris eller inte.