Vad väntar i parlamentet?

3 maj 2019 06:00

Efter 15 år lämnar Gunnar Hökmark (M) Europaparlamentet. Hur är det egentligen att vara Europaparlamentariker? Vad kommer att möta de nya parlamentarikerna som blir valda 26 maj?

– Väldigt många olika människor och en politisk miljö som inte alls har samma homogenitet som i ett nationellt parlament. Jag brukar säga att det finns väldigt många utlänningar i Europaparlamentet, eftersom alla är det.

– De politiska partierna har vuxit fram ur olika miljöer och i olika politiska system. Socialdemokrater i ett land är inte som socialdemokrater i ett annat. Det är en mångfald på många sätt. Men jag som moderat har lika lite gemensamt med S där som med S hemma. Däremot kan man säga att det finns ett nordeuropeiskt och ett sydeuropeiskt mönster. Här uppe kanske vi är lite mer jämställda och där nere lite mer gammaldags. Men det finns inget gemensamt budskap från de svenska företrädarna.

Hur är det att vara vald till Europaparlamentet jämfört med riksdagen?

– Det är inte så stor skillnad. Men däremot är man mycket mer självständig i Europaparlamentet. Man måste bygga majoriteter kring varje enskild fråga.

Vilka fördelar finns med lagstiftningsprocessen?

– Det finns många missförstånd. Det finns ingen lag som inte beslutas av folkvalda. Men det leder till att man tvingas ta olika hänsyn. Det är en lyssnande typ av lagstiftning. För att man ska kunna få majoritet i parlamentet krävs ju en rätt stor bredd. Det finns alltid en bredare förankring för beslut än vad som krävs i Sveriges riksdag.

Vad är den vanligaste missuppfattningen om EU?

– Att det är krångligare än vad det är. Det är ju samma politiska konflikter som i riksdagen eller kommunfullmäktige. En annan missuppfattning är att det finns en särskild typ av EU-frågor. Men jag sysslar inte med EU-frågor, jag sysslar med samma frågor som hemma fast på europeisk nivå.

– Det handlar inte om EU utan om vilken politik vi vill driva i EU. Vi gör då saker som man inte kan göra själva, till exempel klimatpolitik eller fiskepolitik. EU är en möjlighet och en förutsättning för gemensamma beslut. Men det innebär inte att allting blir som vi vill.

Du har suttit i parlamentet i 15 år – hur vill du sammanfatta den tiden?

– Jag kom ju in i parlamentet 2004 när Europa återförenades och tio nya medlemsstater tågade in. Nu har vi gemensamma regler med dem. Allra tydligast syns det kring Östersjön. Baltikum kan exportera till textilindustrin i Sverige till exempel. Det är en förutsättning för välfärdsutvecklingen i de länderna. Utan EU hade Baltikum varit ryska lydriken.

– Det har varit en väldigt spännande tid. Jag har till exempel fått igenom förändringar inom telekom som möjliggjort borttagandet av roamingavgifter.

Intervju

Så jobbar vi med nyheter

Ämnen du kan följa