Vem skräller i EU-valet?

9 maj 2019 05:00

Sverige har varit med i Europeiska unionen, EU, i 25 år. Lika länge har vårt land haft platser i unionens parlament. De val som har hållits till Europaparlamentet har varit en besvikelse för de stora partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna. Stora i Sverige ska tilläggas.

För i en del val till EU:s parlament, som för fem år sedan, blev inte M ett av de två stora partierna utan tredje största parti.

Det har alltid varit något (i Sverige i riksdagsval) litet, eller ett nytt, parti som har överraskat, ja skrällt.

De första nio månaderna i EU:s parlament gick bra för S och M, eftersom partierna fick antal platser efter resultatet i riksdagsvalet 1994. S i det valet hade fått drygt 45 procent.

I september 1995 hölls ett fyllnadsval för Sverige. Det gick dåligt för S, som fick 28,1 procent. De stora valvinnarna var Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det förra partiet fick 17,2 procent och det senare 12,9.

I riksdagsvalet ett år tidigare hade de fått runt fem procent respektive sex procent. Att de fick högt stöd i EU-valet ansågs bero på i MP:s fall på att partiet varit emot EU-medlemskap och sedan för utträde.

Samma gällde för V. Det partiet hade även höga opinionssiffror i inrikespolitiken, runt 13 procent. Valdeltagandet var lågt, knappt 42 procent, hälften av nivån i riksdagsval.

I nästa val till EU:s parlament, 1999, fick V starka 15,8 procent. Bra gick det också för Folkpartiet (Liberalerna) som fick 13,9 procent. Valdeltagandet blev knappt 39 procent. S backade till 26 procent.

2004 fick nybildade Junilistan hela 14,5 procent. S fick 24,6 procent. Valdeltagandet blev knappt 38 procent.

I EU-valet 2009 överraskade nya Piratpartiet med att få 7,1 procent. Bra gick det även för Folkpartiet (Liberalerna) på 13,6 procent och Miljöpartiet med 11,0. S fick 24,4 procent. Valdeltagandet blev 45,5.

Europaparlamentsvalet 2014 skedde samma år som riksdagsvalet, ett supervalår. Uppmärksamheten i och med det bidrog till i detta sammanhang högt valdeltagande på 51 procent.

I dag är det glömt att Miljöpartiet fått drygt 17 procent i ett EU-val (1995) och nästan glömt att partiet fick över 15 procent för fem år sedan.

Att det funnits ett parti som Junilistan som fick över 14 procent har också fallit i glömska. Samma gäller att Piratpartiet fick drygt sju procent i väljarstöd i ett val till Europaparlamentet.

Bland andra, likt Miljöpartiet, små partier i riksdagsval som skrällt i EU-val kan Vänsterpartiet 1995 och 1999 nämnas samt Liberalerna (då Folkpartiet) i flera val, särskilt 1999.

Frågan är vilket parti som ska skrälla i årets val till Europaparlamentet? Och frågan för S och M är: Hur mycket sämre än i riksdagsvalet i fjol kommer det att gå?

S fick 24,8 procent i SVT:s och SR:s mätning 2 maj, gjord av Novus. Det är lägre än de 25,5 partiet fick i mars och sämre än riksdagsvalets 28,3. Men ändå är nog S-ledningen nöjd om det skulle bli valresultat. För fem år sedan fick S i EU-valet ungefär ett sådant väljarstöd: 24,2 procent.

M bävar antagligen inför EU-valet. I nämnda Novus-mätning fick M bara 12,6 procent. 2014 fick partiet 13,7 procent. Vill det sig illa kanske M blir bara sjätte största parti, efter S, SD, V, MP och KD.

Så jobbar vi med nyheter
Robert Sundberg