LEDARREPLIK
I en ledartext (GT den 9 april) skriver Katarina Hedström om Försvarsmaktens yttrande i bygglovsärendet för en utbyggnad av Västerhejde skola. Jag tänker avstå från att kommentera de starkt känsloladdade formuleringar som texten är fylld av. Det är inte heller Försvarsmaktens sak att ha synpunkter på behovet av en ny skolbyggnad på Västerhejde skola.
Avdelningen för fysisk planering vid Försvarsstaben i Stockholm har, bland annat, uppgiften att bevaka totalförsvarets riksintressen i hela Sverige. Det sker ytterst för att säkerställa att totalförsvarets myndigheter, däribland Försvarsmakten, kan utföra de uppgifter de fått från regering och riksdag. Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.
Hur kan då en utbyggnad av en befintlig skola påverka försvarsförmågan? Eller för den delen: hur kan bostadsbyggande i påverkansområdet påverka försvarsförmågan? Det är relevanta frågor som förtjänar svar.
När Försvarsmakten är remissinstans i bygglovsärenden bedömer myndigheten hur bygget kan påverka möjligheterna att få igenom ett nytt miljötillstånd för Tofta skjutfält. Förenklat: ju fler bostäder och ju mer störningskänslig verksamhet som finns inom påverkansområdet, desto större risk att ett nytt miljötillstånd får inskränkningar som lägger hinder för verksamheten på Gotlands (just nu) enda aktiva skjutfält.
Försvarsmaktens bedömning sker utifrån de lagar och förordningar som gäller och som beslutats av Sveriges riksdag. Om lagen vore skriven på ett sätt som inte innebar att nya byggnader i närheten av skjutfältet riskerar att stoppa övningsverksamheten så skulle naturligtvis bedömningen ske utifrån den lagstiftningen i stället, och då hade vi gärna välkomnat utbyggnaden av Västerhejde skola.
Vi lever tyvärr i mycket oroliga tider, då statsminister Ulf Kristersson nyligen konstaterade att det inte längre råder fred i Sverige. Förändringen har skett på relativt kort tid och svensk lagstiftning hänger inte alltid med. En del lagar som stiftats under djupaste fred skulle kanske ha innehållit andra avvägningar mellan motstridiga samhällsintressen om de stiftats i dag. Att ändra lagar är förstås en politisk process och det hade kanske varit mer konstruktivt om Gotlänningen argumenterat för en lagändring i stället för att kritisera Försvarsmakten för att myndigheten utför sina uppgifter utifrån de lagar som gäller.