Replik på Johan Malmros (C) artikel den 7/11
En sak kan man vara säker på. Om man upprepar det man gör får man samma resultat. Vill man få ett annat utfall måste man våga ompröva och göra något nytt. Att göra nytt och förändra är svårt och kräver mod. Samtidigt är det ett ansvar vi som ledare har.
Gotlands kommun har haft sjukvårdsuppdraget sedan 70-talet och 2011 blev vi också med regionansvar. Det är helt unikt. Bara Gotland är en kommun som har ansvar för sjukvård, regional kultur, regional utveckling och kollektivtrafik.
Sedan dess har vi försökt klara av att finansiera sjukvården, samtidigt som vi vet att sjukvården som krävs på grund av ö-läget, inte kan bäras av bara 61 000 invånare.
Vi har vetat att det är omöjligt och att sjukvården är underfinansierad sedan dess. Det har inte varit rättvist mot sjukvården som aldrig fått de resurser som krävs. Det har heller inte varit rättvist mot den kommunala delen av välfärden. För att klara helheten har vi behövt spara överallt.
När Socialdemokraterna styrde med V och MP sparade vi 180 miljoner på tre år - i alla verksamheter utom hälso- och sjukvården. Vi flyttade resurser från de kommunala delarna till sjukvården för att det var nödvändigt.
Sparpaketen har fortsatt. Kostnader för förskola, skola, gymnasium, äldreomsorg och LSS ligger i dag under eller på snittet i riket.
Vi kan inte spara mer på barnen och skolan. Vi kan inte låta bli att investera för våra äldre som blir fler. Vi har stora underskott i LSS och kan inte driva det billigare än vi gör utan att det går ut över kvaliteten. Vi måste värna våra medarbetare. Det måste finnas schyssta villkor. Vi ligger efter med kommunal infrastruktur som badhus och ishall.
Samtidigt har vi varje år en underfinansierad sjukvård som är fantastisk men aldrig kan andas och känna framtidstro.
Ingen annan kommun behöver spara på barnen i skolan för att klara operationer och förlossningar. Vad är det som är så bra med det vi har?
Jag vill påminna Malmros om den argumentation vi tillsammans fört kring svårigheten att driva sjukvård på Gotland där ö-läget och liten befolkning skapar exceptionella förutsättningar och medför merkostnader. Vi har pekat, i bred enighet, på någonstans runt 500 miljoner PER ÅR som skulle behövas för sjukvården. Här är vi ju överens.
Som en följd av det har vi tillsammans satt upp tre handlingsalternativ: mer pengar, gå ihop med större region eller att staten får ta över sjukvården. Ska det dras till sin spets och pengar inte kommer måste uppdelning ske. Vi menar allvar med det. Att först utreda hur, samt analysera konsekvenser, är ett måste då. För att kunna fatta beslut på fakta krävs underlag.
Förändring kräver att man säger som det är och gör det man måste. Att utreda och lära oss mer borde även Malmros säga ja till.
Meit Fohlin (S)
Regionstyrelsens ordförande