Kokain var länge en drog som Gotlandspolisen framför allt såg på sommaren och då särskilt kring vecka 29, den så kallade Stockholmsveckan. Så ser det inte längre ut.
– Det finns nog andra veckor när en insats mot kokain skulle ge bättre resultat. Det är en drog som finns här året om, konstaterar Christian Molin, förundersökningsledare och gruppchef på Gotlandspolisens utredningssektion.
GA:s granskning av kokaindomar i Gotlands tingsrätt åren 2014, 2016 och 2018, indikerar också att drogen har blivit vanligare här, även om domarna är få. 2014 dömdes sex personer, 2016 sju personer. 2018 ökade tingsrättsdomarna till 29 stycken.
– I dag stöter vi oftare på kokain i urinprover och gör betydligt fler beslag, säger Christian Molin, som inte riktigt har något svar på varför.
– Frågan är om det är tillgången som gör det – att det finns mer? Kanske dyker det upp på fester oftare än tidigare och då kanske man provar och sen fastnar i någon kontroll som vi gör, resonerar han.
Kokain var länge en drog för den välbärgade eliten, men går inte längre att koppla till någon särskild grupp i samhället.
– Det är alltifrån yngre förmågor som drar i sig det i ett p-garage innan de går ner till Munken för att känna sig stora och starka, till missbrukare som har lite mer pengar på fickan och vill unna sig en "mindre skitig" drog, till vanligt avlönat folk, mammor och pappor, som jobbar måndag till fredag, säger Christian Molin.
Många av dem som dyker upp hos polisen misstänkta för att ha använt kokain, är personer som polisen inte annars stöter på. Det visade inte minst den så kallade kokainhärvan, som uppdagades 2017.
– Det var många som ramlade in i det här ärendet som man inte hade gissat på innan, säger Christian Molin.
De som lever välordnade liv och inte begår andra brott, seglar helt enkelt under polisens radar.
– Den brottslighet som kan vara kopplat till kokain är våldsbrott. Killar som känner sig stora och starka, dansar i bar överkropp på krogen och känner sig oövervinnerliga. Där kan det bli problem, men bortsett från det leder kokain inte till en massa inbrott till exempel, säger Christian Molin.
För även om polisens bild är att kokainet ökar och finns i alla samhällsskikt, så visar GA:s granskning att det främst är en grupp som faktiskt döms för kokainbrott, nämligen unga män, som tidigare är dömda för andra brott som stöld, misshandel och rattfylla. Kokainet är bara en av flera droger de använder och ofta åker de fast i samband med annan brottslighet.
De flesta som döms för kokainbrott gör det också för att ha tagit kokain, inte för innehav eller försäljning. Inte ens i var tredje av de domar GA granskat, dömdes personer för innehav av mer än ett gram kokain.
– Kokainet köper man i ganska små mängder, engrams- eller tvågramspåsar. Dels för att det är dyrt men också för att de som tillhandahåller det inte vill gå runt med tio gram i fickan. Även säljarna vet att de tar en oerhört mycket större risk med kokain. Det är stor skillnad på påföljden för att ha ett gram amfetamin eller ett gram kokain, säger Christian Molin.
För kokain är gränsen för grovt narkotikabrott 100 gram. Det kan jämföras med 500 gram för amfetamin eller 5 kilo för cannabis.
Polisens beslag av kokain är också små. 2016 beslagtog polisen totalt 74 gram kokain på Gotland vid 24 olika tillfällen. 2018 var beslagen något fler, 30 stycken, men totalmängden mindre, totalt 54 gram.
Det största beslaget i domarna från de aktuella åren, gjordes hösten 2017. Polisen bedrev då narkotikaspaning på en adress i Visby, när en 29-årig man som polisen intresserat sig för, lämnade området i taxi. Taxiresan slutade på en adress i norra Visby, där mannen gick in i en trappuppgång. När han återvände till taxin efter ungefär en minut, gjorde polisen en kroppsvisitation av den märkbart narkotikapåverkade mannen och fann då bland annat nycklar. En av dem passade i ett hänglås till ett källarförråd, i huset han nyss besökt. Förrådet var i princip tomt men bakom en dörr som stod lutad mot väggen hittade polisen drygt 60 gram kokain, men även cannabis och redlinepåsar. Mannen dömdes till två års fängelse.
– Det är lätt att beställa hem det på internet. Sen tror jag att när kokainet fått fäste på Gotland så kan de som säljer köpa in lite större mängder, säger Christian Molin och menar att det leder till ett lägre pris på gatan.
Kokaingranskningen
#kokaingranskning är ett samarbete mellan flera redaktioner runt om i Sverige där kokainets ökning och effekter på svenska samhället i stort och enskilda individer skildras på olika sätt. Det är arrangörerna av Grävseminiariet 2019 som är initiativtagare och granskningen är en del av seminariet den 5 och 6 april.
Redaktionerna som ingår är: SVT Nyheter, Gotlands Allehanda, Västerbottens-Kuriren, SVT Nyheter Öst, SVT Nyheter, Halland, Barometern och Oskarshamns-Tidningen.