Försvaret har svårt att locka unga till officersyrket, antalet nyexaminerade är mindre än antalet anställda som har möjlighet att gå i pension. På Gotland är problemet särskilt stort. Medelåldern på officerarna vid nya P18 är näst högst i landet, bara Hemvärnets stridsskola har en högre medelålder.
– Tre av fyra kommer att nå pensionsåldern inom tio år på P18, säger Karl-Johan Boberg, förste vice ordförande vid Officersförbundet.
Problemen med rekrytering har gjort det omöjligt att uppnå det gällande försvarsbeslutet. Armén kommer misslyckas med att leva upp till målet om att ha två fungerande brigader fram till 2020, en brigad består av omkring 4 500 soldater. Att anställa, utrusta och utbilda militär personal kostar – enligt försvaret är anslagen för låga för att nå politikernas mål.
Det finns ett mål om att utbilda 150 nya officerare varje år, ett mål som inte nåtts under de tre senaste åren.
– Man har fått ut omkring 100 per år, i fjol var det lite bättre. Problemet är att 300-350 officerare har möjlighet att gå i pension varje år, säger Karl-Johan Boberg.
Utbildningen till officer är treårig och eleverna på Militärhögskolan får viss ersättning och kan bo och äta på skolan i Karlberg i Stockholm. Löneläget är enligt fackförbundet en viktig förklaring till varför för få officerare examineras.
– Ingångslönen är på 24 000 och höjs till 25 000 under året. Det är lägre än närliggande yrken som exempelvis polis, och det är vanligt att stå och välja mellan de två utbildningarna, säger Karl-Johan Boberg.
Högre lön, men också att fler kallas in till värnplikt ses som en lösning på problemet.
– Det systemet som nu är beslutat behöver ungefär 15 000 värnpliktiga per år, vi måste upp i de siffrorna för att klara personalförsörjningen.