Det är tredje året som projektledaren och arkeologen Christian Hoffman tillsammans med lokala medhjälpare tar sig an uppgiften att gräva ut den gamla borgen eller kastalruinen i Hamra. Det här året hålls dock ingen kurs i anslutning till arbetet.

– Det är inte så väldigt mycket kvar att göra på platsen. Vi ska gräva och sålla ett par dagar. Därefter ska vi städa upp efter oss och bygga någon form av stätta eller balkong så att allmänheten kan njuta av platsen utan att störa markägaren.

Det var Hamra sockenbokskommitté som 2016 sökte pengar och lyckades få ihop tillräckligt för en utgrävning av kullen som traktens barn nyttjat som pulkabacke. I gamla skrifter stod att läsa om en kastal som legat på platsen.

Artikelbild

| Christian Hoffman leder utgrävningen.

Första året ägnades mycket tid åt att frakta bort jord- och rasmassor. Fram trädde en byggnad indelad i två rum. Byggnadens hörn var rundade och på de massiva väggarna fanns kalkbruk både på in- och utsidan.

Konstruktionen har förbryllat arkeologerna eftersom kastaler på Gotland vanligtvis inte ser ut på detta sätt.

– De är vanligen runda eller fyrkantiga. Den här är fyrkantig, men med rundade hörn. Den har enormt tjocka murar, men ändå inte den råa fästningsaktiga stil som man kan se i andra fall, i och med att de varit klädda med kalkbruk.

Christian Hoffman berättar att man inte hittat så många fynd som kan ge klara ledtrådar under utgrävningarna.

Artikelbild

| Fynd från Hamra, bland annat en förmodad armborstpilspets.

– Första året hittade vi bland annat några pärlor och en bottenplatta till ett spänne som vi daterat till vikingatid eller tidig medeltid. Förra året ägnade vi oss åt att gräva ur det södra rummet ordentligt. Där fann vi bland annat en pil till ett armborst och en sporre, allt från ungefär samma tid och då tänkte vi ”Yes, bra, nu har vi en samlad bild”.

De fynden härstammar från medeltiden. Christian Hoffman påpekar att historiska byggnader genom århundradena kan ha haft växlande funktioner.

Artikelbild

| Sporren hittades i kastalens södra rum förra året.

Fynden av keramik och djurben är få, vilket talar emot att byggnaden skulle ha använts som boplats. Samtidigt finns det ett fynd av en kam, ett föremål som arkeologerna oftast hittar i hem.

– En hel del är fortfarande höljt i dunkel. Vi ska ta hjälp från Ångströmlaboratoriet i Uppsala med att analysera träkolsrester och förkolnat virke med kol 14-metod och se vad det ger.

Artikelbild

| Fynd från den södra delen härstammar från medeltiden.

Utgrävningarna den närmaste veckan sker i den norra delen av byggnadsverket.