De skapar spel med betydelse för Gotland

Datorspel som ska göra Gotland bättre. Det uppdraget fick 15 speldesignstudenter när de skulle utveckla idéer på Campus Gotland.

Medvetenhet. Kom Ohlsson och Fredrik Nilsson har tillsammans med sina kurskamrater skapat en spelidé som ska öka barns kunskaper om vattenbristen.

Medvetenhet. Kom Ohlsson och Fredrik Nilsson har tillsammans med sina kurskamrater skapat en spelidé som ska öka barns kunskaper om vattenbristen.

Foto: Henrik Radhe

Campus Gotland (GA)2018-02-06 08:00

Seriösa spel är inte främst till för nöjes skull, även om det är en bonus, utan ska göra nytta. Dessa kan användas i exempelvis skolor eller inom vården.

Lina Sors Emilsson är lektor i produktutveckling och har guidat studenterna under tre månaders tid.

– Mitt driv i den här kursen var att göra ett seriöst spel som kan ha betydelse för Gotland, säger hon.

Några av öns utmaningar identifierades och studenterna fick sedan ta sig an exempelvis vattensituationen eller gotlänningarnas låga utbildningsnivå.

– Att göra ett seriöst spel kräver mer research än annars, säger Marcel Bailleul som har varit med och utvecklat ett spel som riktar sig arbetsgivare som anställer personer med ADD, ADHD eller Asperger syndrom.

Spelets syfte är att skapa förståelse för hur det kan vara att leva med kognitiva svårigheter.

I spelet, som har fått namnet "Bridge of potential", kan användaren exempelvis ställas inför ett problem där den möter ett ansikte som saknar ansiktsdrag och sedan ska fatta ett beslut baserat på vad personen framför tycker.

– Det visar att det är svårt att förstå vad andra tänker eftersom personer inom autismspekrat inte alltid kan läsa av andra människor, förklarar Marcel Bailleul.

Under arbetets gång har de intervjuat personer som har dessa diagnoser och mött företag.

– Vi har personer med stora kunskaper som vi måste ta tillvara på. Det görs inte i dagens arbetsliv, säger Lina Sors Emilsson.

En annan riktigt stor utmaning för Gotland är vattenbristen. Kim Ohlsson och Fredrik Nilsson har besökt femteklassare på Terra Nova-skolan och har skapat en spelidé för att få barn att bli medvetna om situationen. Spelet bör vara interaktivt för att engagera.

– Det är viktigt att barnen själva får komma med egna idéer och lösningar, säger Kim Ohlsson.

Och det är just detta som är styrkan med spel jämfört med att läsa en lärobok, tror Mikael Sukoinen:

– Det kan vara kul samtidigt. Och då blir det ett väldigt starkt sätt att lära sig på.

Inget av spelen är färdigutvecklade än, men några har fortsatt med sina projekt under nästa kurs.

– Speldesignsprogrammet har funnits ganska länge på Campus Gotland, men ingen student har än så länge gett ut ett seriöst spel. Vi kanske kan bli de första som släpper det, säger Mikael Sukoinen.

Seriösa spel

Serious games, som är den engelska termen, är primärt skapade för ett annat syfte än underhållning. Man använder sig av spel för någon form av utbildning eller kompetensutveckling. Spelen är forskningsbaserade och har därför tydliga mål för att lärande ska uppnås. Den som spelar/undervisas kommer att ha en central roll i spelen.

I Campus Gotlands kurs skapades dessa spel:

Hur unga vuxna ska hantera en samhällskris på Gotland.

Skolbarn ska bidra till att minska vattenbristen genom en app.

Försöka få elever att vilja studera vidare på högre utbildningar för att möta framtida kompetensbehov.

Öka medvetenheten hos arbetsgivare om vilka utmaningar anställda med funktionsvariation kan möta i arbetslivet samt vad de kan bidra med.

Källa: Wikipedia & Lina Sors Emilsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!