Ruinen under kullen är en så kallad kastal, alltså samma sorts byggnad som Kruttornet i Visby. Det mäter 14 gånger 11 meter och utgrävningsledaren tror att det till och med kan ha varit högre än Kruttornet. Byggnadens murar är två och en halv meter tjocka.

– Materialet är noga utvalt och finhugget. Byggnaden har varit putsad, det finns murbruk kvar på ut- och insidan. Kastalen här kan ha haft olika funktioner. Den har omnämnts i skriftliga källor flera gånger, säger Christian Hoffman som tidigare undervisat arkeologikurser på universitetsnivå.

Forskaren C.G.G. Hilfeling skrev 1790 att byggnaden användes för kalkbränning.

Artikelbild

| Utgrävningsledaren visar var en träregel kunde ha placerats för en port i kastalen.

– Han gjorde en resa och ritade av antikviteter. Han skrev att det 200 alnar öster om Hamra kyrka fanns ruiner av en kastal, säger utgrävningsledaren.

Efter det blev ruinen dold under kullen. Hembygdsforskaren Torsten Gislestam från Hamra växte upp ett stenkast från ruinens plats.

– Jag har hört talas om det här hela min barndom. Här var vår skidbacke när vi var barn, säger den tidigare bildningskonsulenten som är med och leder utgrävningen.

Utgrävningen startades förra veckan och sedan i måndags har Christian Hoffman lett en kurs för amatörarkeologer vid ruinen, där vissa är med på en utgrävning för första gången medan har lång erfarenhet.

Artikelbild

| Gunnel Colnerud deltar i en utgrävning för första gången. ”Fascinerade med alla detaljer”, säger hon.

– Vi visste inte alls vad vi kunde vänta oss. Vi började med att rensa fram murarna för att se hur stort det är och hur mycket som var kvar. Den här byggnaden var större än de andra kastalerna på ön, säger utgrävningsledaren.

Särskilt många fynd har inte gjorts mer än kol, trä, ben och lite keramik. Men kursdeltagarna har blivit upphetsade av annat.

Artikelbild

| Utgrävningsledaren Christian Hoffman arbetar med två grupper arkeologentusiaster under två veckor.

– Här är själva nyckeln till allting, säger Christian Hoffman och pekar på en bit av innanmuren som sticker ut.

– Den här inmurade stenen är ett dörrstopp, här har det funnits en port, säger han och pekar på ett hål i muren där en träregel från porten kunde ha placerats.

Artikelbild

| Mikke Brännström är gammal i gemet när det kommer till utgrävningar. Under 25 år har han deltagit i liknande sommarkurser.

Hur ruinen blev begravd under en kulle är oklart.

– Vi har inte sett några tydliga spår att det har brunnit. Det finns en del kol och sot men det kan lika gärna komma från fyllnadsmassor utifrån, säger utgrävningsledaren som förklarar att det inte går att vara säker på byggnadens funktion.

Artikelbild

| Christian Hoffman.

– En kastal är ett försvarstorn, men modern forskning har visat att det är lite förenklat. Kastaler kan ha haft flera funktioner under sin livstid. Ibland har man haft kapell i bottenvåningen och framförallt här kanske det har varit ett sockenmagasin för dyrbara varor och spannmål. Man kunde inte frakta det upp till Visby på sommaren, utan transportmöjligheterna fanns på vintern. I väntan på det låg allt i ett magsin, säger Christian Hoffman.

När kastalen tappade sina funktion är också osäkert, enligt utgrävningsledaren.

Artikelbild

| Kursdeltagaren Ola Svenson har varit deltidsboende sedan 1964 på Gotland.

– Om det var på 1300-talet med pesten och Valdermar Atterdag vet vi inte, men det hoppas vi kunna svara på.

Nästa vecka fortsätter utgrävningen med nya kursdeltagare. Till hösten ska rasmassorna tas bort från platsen.

Artikelbild

| Ovanför trappstegen satt en port i den gamla kastalen, enligt utgrävningsledaren.

– Alla rum var fyllda med sten. Vi har frilagt byggnaden och undersökningen kommer att fortsätta nästa år på samma sätt, säger Christian Hoffman.

Företaget Arendus leder utgrävningen i samarbete med Hamra sockenbokskommitté genom forskningsanslag från länsstyrelsen.